Hoppa till innehållet
Wikipedia

Prandtl-Nikuradses formel

Från Wikipedia
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Prandtl-Nikuradses formel är användbar vid turbulent flöde under hydraulisk glatta förhållanden. Formeln är uppkallad efter Ludwig Prandtl och Johann Nikuradse. För cirkulärt fullgående rör ser formeln ut enligt följande:

q P N = π 2 g d 5 I 2 l o g 10 ( 2 g d 3 I 2 , 51 ω ν ) {\displaystyle q_{PN}={\dfrac {\pi {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{5}\cdot I}}}{2}}\cdot log_{10}\left({\dfrac {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{3}\cdot I}}{2,51\cdot \omega \cdot \nu }}\right)} {\displaystyle q_{PN}={\dfrac {\pi {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{5}\cdot I}}}{2}}\cdot log_{10}\left({\dfrac {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{3}\cdot I}}{2,51\cdot \omega \cdot \nu }}\right)}

där

qPN = Flöde (m3)

π = Matematisk konstant (3,14159...)

g = Tyngdaccelerationen (m/s2)

d = Innerdiameter (m)

I = Fall (-)

ω = Empiriskt vågighetstal (-)

ν = Kinematisk viskositet (m2/s)

Friktionstal

[redigera | redigera wikitext ]

Prandtl-Nikuradses formel kan även användas för att uttrycka friktionstalet i Darcy-Weisbachs ekvation. Då ser ekvationen ut på följande sätt:

λ P N = 1 4 ( l o g 10 ( R e λ P N c P N ω ) ) 2 {\displaystyle \lambda _{PN}={\dfrac {1}{4\cdot \left(log_{10}\left({\dfrac {Re\cdot {\sqrt {\lambda _{PN}}}}{c_{PN}\cdot \omega }}\right)\right)^{2}}}} {\displaystyle \lambda _{PN}={\dfrac {1}{4\cdot \left(log_{10}\left({\dfrac {Re\cdot {\sqrt {\lambda _{PN}}}}{c_{PN}\cdot \omega }}\right)\right)^{2}}}} Implicit form
λ P N = 1 4 ( l o g 10 ( 2 g d 3 I 2 , 51 ω ν ) ) 2 {\displaystyle \lambda _{PN}={\frac {1}{4\cdot \left(log_{10}\left({\dfrac {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{3}\cdot I}}{2,51\cdot \omega \cdot \nu }}\right)\right)^{2}}}} {\displaystyle \lambda _{PN}={\frac {1}{4\cdot \left(log_{10}\left({\dfrac {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{3}\cdot I}}{2,51\cdot \omega \cdot \nu }}\right)\right)^{2}}}} Explicit form
1 λ P N = 2 l o g 10 ( R e λ P N c P N ω ) {\displaystyle {\dfrac {1}{\sqrt {\lambda _{PN}}}}=2\cdot log_{10}\left({\dfrac {Re\cdot {\sqrt {\lambda _{PN}}}}{c_{PN}\cdot \omega }}\right)} {\displaystyle {\dfrac {1}{\sqrt {\lambda _{PN}}}}=2\cdot log_{10}\left({\dfrac {Re\cdot {\sqrt {\lambda _{PN}}}}{c_{PN}\cdot \omega }}\right)} Implicit form
1 λ P N = 2 l o g 10 ( 2 g d 3 I 2 , 51 ω ν ) {\displaystyle {\dfrac {1}{\sqrt {\lambda _{PN}}}}=2\cdot log_{10}\left({\dfrac {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{3}\cdot I}}{2,51\cdot \omega \cdot \nu }}\right)} {\displaystyle {\dfrac {1}{\sqrt {\lambda _{PN}}}}=2\cdot log_{10}\left({\dfrac {\sqrt {2\cdot g\cdot d^{3}\cdot I}}{2,51\cdot \omega \cdot \nu }}\right)} Explicit form

där

λPN = Friktionstal (-)

Re = Reynolds tal (-)

cPN = Empirisk konstant (2,51)

g = Tyngdacceleration (m/s2)

d = Innerdiameter (m)

I = Fall (-)

ω = Empiriskt vågighetstal (-)

ν = Kinematiskt viskositet (m2/s)

Det empiriska vågighetstalet

[redigera | redigera wikitext ]
Några typiska värden på det empiriska vågighetstalet
Rörtyp Vågighetstal
Perfekt glatta rör av till exempel glas 1,0
Släta, oslitsade plaströrsledningar 1,0-1,2
Släta, slitsade plaströrsledningar 1,1-1,4
Släta vällagda betongledningar 3-5
Släta vällagda tegelrörsledningar 4-8

AltStyle によって変換されたページ (->オリジナル) /