Svenska

"Som Svärjäs knug är det viktigt att knunna beherska svänska"

~ Carl XVI Gustaf om det svenska språket

"Vad heter nu b:et som är inverterat? Jaja, strunt samma. "

~ August Strindberg om bokstaven d

NEJ

Språket[redigera ]

Om ordförrådet[redigera ]

Trots att svenska förblev mycket ordfattigt tills ett bolag för svenska ord grundades, kunde den användas i kommunikation med gamla metoder vid sidan om. Med detta syftas på det gamla handgripliga sättet att göra sig förstådd. Tack vare två snillen, Hasse o Tage, och deras ypperliga Svenska Ord AB kunde man ganska fort skryta med ett ordförråd av hundratusentals egna och minst lika många (削除) stulna (削除ここまで) lånade ord som berikade det svenska språket med kvalitet över många andra, enligt dåtida lingvistiska sakkunniga källor.

Svensk dialog[redigera ]

Exempel på en typisk sk "svensk" dialog kunde förlöpa i forntida ishallar, långt, långt innan fornlämningar som Globen och Skandinavium hade bildats av isförträngda landmassor av importerad sten fra Norge:

Gömda budskap[redigera ]

Svenska innehåller fullt med gömda budskap, vilket gör det roligare att lära sig. Ett exempel på detta är hur språket refererar pappor som kulinaristiska förståsigpåare. Far (direkt översatt "pappa") finns med i ordet Farkost, vilket är ett praktexempel på hur mycker pappor överhuvudtaget kan äta. Det behövs en farkost, dvs ett skepp eller motsvarande för att transportera pappornas kost o annat de behöver för att få sin mage att svälla ut som det passar en äkta far i mogen ålder. Ett exempel till är sk morbror. Denna manliga gestalt kan alltså vara även mor. Det finns en myriad av motsvarande gömda budskap, bara du tänker efter lite själv.

Dolda bokstäver[redigera ]

Svenska är full av bokstäver som inte finns. Exempel på detta är H:et i början av hjul, trots att ordet uttalas jul. Andra exempel på detta kamouflage i skrivandets svåra konst är förekomsten av d och l före vissa andra bokstäver, ofta j, bara för att göra det extra roligt för folk som än så länge inte kan andra språk än utländska. Dessa finns med bara i skriftspråket och bör ej uttalas alls, om man inte är okunnig om detta avslöjningssystem. Vikingarna lade förmodligen till dessa bokstäver för att förvirra sina fiender i England så att de inte skulle kunna förstå språket. Allmänheten har återigen valt att ignorera historikerna och spekulerar i att om man plockar ut alla extra bokstäver från alla svenska ord och sätter dem i rätt ordning får man en fuskkod som gör att man vinner spelet och uppnår evigt liv i Valhalla där man får pizza prosciutto alla berlusconi varje kväll av galten Särimners saftiga kött.

Forntida språk[redigera ]

För att ytterligare vilseleda folk som själva talar sk utländska i stället för svenska, utvecklades det ett antal olika helt onödiga böjningsformer i svenskan, detta grodornas språk. Vad då, grodornas? Jo, de flesta människor som har lärt sig svenska (Helt överkomligt, bara man kan åstadkomma ljud överhuvudtaget med de kroppsdelar som äro anslutna till människans andningsorgan.) brukar producera läten som påminner mycket starkt om grodans gormande i ankdammens leriga miljö. Dessa ljud förekommer vanligast då den svensktalande vill visa sitt samtycke med vad som framförs av den som står för språkligt framförande för tillfället.

Jodå- ljud[redigera ]

Åo, jodå, ådå och jojjamen är typiska skrivsätt som dessa grodljud

betecknas med eftersom passande fonemskrift ej kunnat utvecklas. Med denna typ av ljud ämnar svensken att visa hur han till varje pris försöker uppenbara sitt samtycke med den som framförde den kanske mest idiotiska tanken som kan tänkas, bara för att inte spräcka den kollegiala stämningen som är alla svensktalande människors innersta önskan och syfte med livet. Vilket i och för sig är ingalunda förknippat med svenskan som språk.

Andra ljud[redigera ]

Ske- ock tje- ljud[redigera ]

Svenskan innehöll tidigare många sk gutturala läten (från tiden då svenskarna fortfarande hade god ap-tit) vilka man använde till att uttrycka djupare tankar i hörbar form. Av dessa läten finns dock ej andra kvar än ske-ljudet (Som blev till då man försökte klara strupen innan man skulle tala till andra.), och tje-ljudet (Som blev till då man försökte spotta tuggummit, den äldsta svenska uppfinningen värd Nobelpriset, ur munnen.) vilka uppfanns för att det skedde alldeles för litet i äldre tider och kvällrunstenarna hade alldeles för litet att skriva om. Dessa ljud kunde skrivas med ett varierande antal sammansatta eller ensamma konsonanter. Sen dess har det skett mer och mer. Och skrivits.

Norrlandsvarianter[redigera ]

Ovannämda ljud som kom till då norrlänningar försökte lära skåningar att uttala vissa laryngala ljud korrekt. Än i dag råder viss oenighet på sina håll i landet om hur r-ljudet borde uttalas i svenskan. Eller skulle det uttalas alls. Detta har orsakat många missuppfattingar och är säkert en av orsakerna varför en viss fd svensk statsminister släppte enstaka sk verbala grodor ur munnen på sina besök i fjärran östern i ett tidigt skede av sin karriär.

Diskriminering inom språket[redigera ]

Annars utpräglas svenskan bla av supradentaler där bokstaven r diskrimineras på det mest förnedrande sätt, och en uppsjö av varianter i uttalet av vokaler som ändå skrivs på ett enda sätt. Dock finns det hela nio fonter som äro reserverade till just vokaler. Fornsvenskans diftonger såldes till Norge med god vinst, för de hade börjat inse behovet av ett riktigt språk i stället för att bara stå å gapa. (Ngt de lärt sig av torskarna)

Detta är ett av skälen till att folk som talar utländska inte riktigt hänger med i det svenska sättet att tänka. Vilket man ej vet säkert om de gör själva heller. Tänk på det.

Alternativa metoder[redigera ]

Om böjningsformer i svenskan räcker det kanske att bara hänvisa till verbernas stora diversitet och möjligheten att blanda dem med varandra, en metod att förvirra utländska spioner igen. Till exempel kan man hellre än gärna säga "tvatt" i stället för det utslitna "tvättade" (supinum heter "tvuttit", som i "nu har jag tvuttit kläderna"), speciellt om objekten för tvättaktiviteterna, dvs kläder som äro lortiga eller dylikt dyiga, och ej mer tål att bli utsatta för nämda behandling pga risk för upplösning i fibrer, ska bara tvagas o ej tvättas alls. Observera att engelska "twat" inte har samma betydelse som "tvatt". Ett annat exempel är "lyste", som med fördel kan uttalas "lös" (supinum "lusit", ej att förblanda med "lusat" som i "avlusat"). Den lösa lampan lös inte för den satt löst. Ett olösligt problem.

Mellanord[redigera ]

I jämförelse med engelskan kan det konstateras att dess stora antal sk starka verb gör språket till starkvara och kan således icke säljas till minderåriga i vanliga livsmedesaffärer. Svenskan är klassifierad som mellanöl . Detta är egentligen ett längdmått som används till att kartlägga hur lång sträcka den svensktalande kan gå utan att behöva ett öl igen, därav begreppet mellan öl. Översatt till metersystemet kan ett mellan öl ligga mellan 90 och 110 meter i dagens måttsystem. Ordet öl förekommer fortfarande i südswenska, som numera kallas tyska. I modern svenska finns begreppet kvar, men drickandet har nästan upphört pga urtidsmänniskans alltför starka

recept för dagens människors tillbakabildade magsystem. I stället togs gamla egyptiska ölrecept i bruk. Fornsvenska olja (öl på tyska) fick senare ny användning då hästen togs bort framför vagnen, och en markant ökning av farten krävde smörjning även annanstans än i kuskens blodcirkulation.

Det finns kvar ett stort antal gamla runstenar med den svårtolkade texten 90 eller 110 i en rund skylt. Dessa kan observeras placerade på spetsen av en metallstolpe så alla kan beundra det bättre. Skyltar förekommer vid vandringleder landet runt. Riksantikvarieämbetet har föreslagit att minnesstenar till dessa urgamla mellan öl -skyltar skulle resas på det angivna avståndet som var fornsvenskens absolut längsta sträcka har kunde avverka utan att ta sig en förfiskande klunk igen. Ingen skulle kunna gå så långt i dag utan det.

Övrigt[redigera ]

• Visste du att svensk rättstavning var en dansk påhitt. De tröttnade på att deras bläck tog alltid slut vid skrivandet av Åmål, vilket skrevs innan detta Aamaal.
• Folk i Svealand hade ingen chans mot masen i Dalarna eftersom deras avlopp ledde allt skit söderut och täckte Svealand med en uppsjö av dynga. Detta kallades officiellt Baltiska Issjön.
• Thunberg was here in Stockholm and speaking swedish?
• Det som är i dag Småland reste sig före Svealand ur denna dyngpöl och fick ett rejält kulturellt försprång, vilket tog Svealand flera dagar att hinna ikapp med.
• Runstenar var fornsveksarnas minneslappar, vilket visar klart hur dessa var utrustade både mentalt och fysiskt. Dagens svenskar orkar knappt med att klicka på ikonen för Notepad. För att inte tala om att hacka in fonter...
• Asterix och Obelix var fornsvenska bärsärkar, som kallade innersta fjärden av Mälaren för Galten efter den rika förekomsten av vildsvin som folk livnärde sig på i forna dagar i omringande ekskogar. Som offer till Oden lämnade de ett par öar orörda. Dessa kallas än i dag Suggorna. (Detta är sant, kolla får du se.)
• Av ekskogarna finns bara ekot kvar i dag.
• Limes Norrlandicus, Norrlands gräns, var ett tidigt försök att hålla både norrmän och dalmasen borta från Sverige.
• Ming-dynastins ledamöter var förtjusta i Limes Norrlandicus och tog mall av det till sin berömda mur i Kina.
• Billingen, Sveriges äldsta boplats, fick namnet för det var så billigt.

Även Ali finns i detta land Och hobbyblattar.