Hoppa till innehållet
Wikipedia

Vansbro kommun

Vansbro kommun
Kommun
Vansbro bibliotek
Kommunens vapen.
Vansbro kommunvapen
Land Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Centralort Vansbro
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd 6 752 ()[1]
Areal 1 657,32 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 540,03 kvadratkilometer [2]
- därav vatten117,29 kvadratkilometer [2]
Bef.täthet 4,38 inv./km2 (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°31′00′′N 14°13′00′′Ö / 60.516666666667°N 14.216666666667°Ö / 60.516666666667; 14.216666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets Mora domkrets (–)
Ludvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer 212000-2130[3]
Anställda675 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod 2021
GeoNames 2665061
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vansbro kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Vansbro.

Området som utgör kommunen är kuperat och till stor del bevuxen med skog. Genom kommunen flyter Västerdalälven. Det lokala näringslivet har sedan början av 1900-talet dominerats av jord- och skogsbruk samt träindustri. Fram till början av 2020-talet har näringslivet breddats med företag inom branscherna metall, plast, elektronik och livsmedel.

Med undantag för ett fåtal år har befolkningstrenden varit negativ sedan kommunen bildades 1971. Kommunpolitiken har dominerats av Centerpartiet och Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Moderaterna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext ]

Kommunens område motsvarar socknarna Järna, Nås och Äppelbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vansbro municipalsamhälle inrättades 21 april 1911 och upplöses vid utgången av 1960.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Vansbro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Järna, Nås och Äppelbo landskommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till den 1 september 2001 i Ludvika domsaga och ingår sen dess i Mora domsaga.[6]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext ]

Området som utgör kommunen är kuperat och till stor del bevuxen med skog. Genom kommunen flyter Västerdalälven. Granit med inslag av omvandlade vulkaniska bergarter utgör huvudsakligen dess berggrund. Ovanpå finns morän klädd med skog men också med stort inslag av myrmark. Vid Äppelbo finns rullstensåsen Äppelboåsen med isälvsavlagringar, sådana finns även vid deltabildningarna Haftahedarna samt utefter Vanån. Utmed Västerdalälven finns större sammanhängande sedimentområden, varpå kommunens jordbruksmark hittas.[7]

År 2022 fanns 21 naturreservat i Vansbro kommun.[8]

Ametistsjön Ärten är ett reservat som bildades 1976. Länsstyrelsen i Dalarnas län beskriver området som en geologisk skatt eftersom "Ärtens ametistfyndigheter är en unik företeelse inom vårt land eftersom det inte finns så många fler fyndigheter av liknande slag".[9] Vid Busjöns södra strand hittas ett annat reservat, Lämåsen. Reservatet bildades 1978 och utgörs av en del av Äppelboåsen.[10] Gönans naturreservat bildades 2017 och sträcker sig in i Leksands kommun. Reservatet utgörs av vattendraget Gönan, sjön Gösjön och de intilliggande skogarna. I Gönan finns arter som flodpärlmussla, öring, elritsa och den mer ovanliga bergsimpan. Området ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, Natura 2000.[11]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext ]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Järna med Nås och Äppelbo församling.

Distrikt (socknar) inom Vansbro kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12] Järna, Nås och Äppelbo.

Det finns sex tätorter i Vansbro kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Vansbro &&&&&&&&&&&02042.&&&&&02 042
2 Järna &&&&&&&&&&&01725.&&&&&01 725
3 Äppelbo &&&&&&&&&&&&0490.&&&&&0490
4 Heden och Skansbacken &&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
5 Skålö &&&&&&&&&&&&0340.&&&&&0340
6 Nås &&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0205

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext ]

Mandatperioden 2010 till 2018 styrdes kommunen av Centerpartiet och Socialdemokraterna genom en valteknisk samverkan.[13]

Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av Centerpartiet tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Landsbygdspartiet Oberoende.[14] Efter valet 2022 och efter långa förhandlingar bildades ett nytt styre med Socialdemokraterna och Moderaterna. Socialdemokraten Marcus Kock är sedan dess kommunalråd.[15]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext ]
Presidium 2022-2026[16]
Ordförande S Nils-Erik Edlund
Förste vice ordförande M Fredrik Hallqvist
Andre vice ordförande C Jonas Skoglund

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext ]
ValårV S MP SD KP LPo C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197032317512
3 23 17 5
5186,4
49
197332218222
3 22 18 2 2 2
4990,4
46
197632116333
3 21 16 3 3 3
4990,5
39 10
197922214344
2 22 14 3 4 4
4990,7
36 13
198222413226
2 24 13 2 2 6
4990,3
35 14
198532212426
3 22 12 4 2 6
4988,8
35 14
1988221213524
2 21 2 13 5 2 4
4983,3
38 11
199121610234
2 16 10 2 3 4
3783,0
27 10
199431817224
3 18 7 2 2 4
3782,9
25 12
199861317154
6 13 7 5 4
3777,83
20 17
200251419242
5 14 9 2 4 2
3774,64
22 15
200641138173
4 11 3 8 7 3
3778,97
22 15
201031039132
3 10 3 9 3 2
3181,22
18 13
20142101211131
2 10 2 11 3
3182,78
18 13
201828123843
2 8 2 3 8 4 3
3184,54
19 11
2022283666
2 8 3 6 6 6
3180,86
21 10
  • I valet 2018 blev SD:s mandat obesatt
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext ]

Kommunstyrelsen i Vansbro kommun består av 11 ordinarie ledamöter. Över tid har mästan alla kommunens nämnder avskaffats och kommunstyrelsen har därför kommit att ta över ansvaret för nästan all frågor i den kommunala verksamheten.[17] Det betyder till exempel att kommunstyrelsen fungerar som Arbetslöshetsnämnd, Krisledningsnämnd samt att den har personalansvar.[18]

Presidium 2022–2026[16]
Ordförande S Marcus Kock
Förste vice ordförande M Pär Skagerlind
Andre vice ordförande KD Torsten Larsson

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext ]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Jävsnämnden S Lars Johansson C Uwe Weigel
Valnämnden M Karl-Henrik Björklund C Anna Franzén Weigel

Källa:[16]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext ]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext ]

Det lokala näringslivet har sedan början av 1900-talet dominerats av jord- och skogsbruk samt träindustri. Fram till början av 2020-talet har näringslivet breddats med företag inom branscherna metall, plast, elektronik och livsmedel. I början av 2020-talet fanns cirka fem procent av kommunens arbetstillfällen inom jord- och skogsbruk, 23 procent inom tillverkningsindustrin och 18 procent inom vård och omsorg. Fåmansföretag dominerade bland kommunens företag, men bland större företag hittades Orkla Foods Sverige AB och Monark Exercise. Det fanns även en stor mängd hantverkare inom trä, lera och sten.[7]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext ]

Transporter

[redigera | redigera wikitext ]

Genom kommunen går riksvägarna 26 och 71. Kommunen genomkorsas även av järnvägen (Borlänge–) Repbäcken–Malung och Inlandsbanan.[7]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext ]

Kommunen har 6 752 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 255:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vansbro kommun 1970–2020[19]
ÅrFolkmängd
1970
 
8 968
1975
 
8 693
1980
 
8 523
1985
 
8 150
1990
 
7 901
1995
 
7 595
2000
 
7 291
2005
 
7 061
2010
 
6 805
2015
 
6 715
2020
 
6 801
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext ]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vansbro kommun.[20]

Födelseland 31 december 2021[20]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige  Sverige &&&&&&&&&&&06139.&&&&&06 139 90,60 % 80,00 %
2 Syrien  Syrien &&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113 1,67 % 1,88 %
3 Turkiet  Turkiet &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054 0,80 % 0,52 %
4 Finland  Finland &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052 0,77 % 1,31 %
5 Afghanistan  Afghanistan &&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049 0,72 % 0,60 %
6 Nederländerna  Nederländerna &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 0,65 % 0,13 %
7 Eritrea  Eritrea &&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037 0,55 % 0,46 %
8 Polen  Polen &&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033 0,49 % 0,91 %
9 Tyskland  Tyskland &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 0,43 % 0,51 %
10 Norge  Norge &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 0,38 % 0,39 %

Vid sidan av rikssvenska talas flera dialekter i kommunen. De huvudsakliga dialekterna är äppelbomål, nåsmål och järnamål, vilka hör till de nedre västerdalsmålen. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.

Under 1600-talet började de stora skogarna på Nås, Äppelbo och Järna finnmarker befolkas av skogsfinnar, vilka talade finska dialekter. Numera är finskan helt utdöd på finnmarken. Dessa finnmarkers historia och arkeologiska lämningar efter skogsfinnarna har dokumenterats genom projektet Finnmarkens Miljö & Kulturarv.[21]

Historiskt har det även funnits resandefolk [22] och samer [23] i kommunen. Bland annat har byn Lappheden i Äppelbo fått sin namn efter samer som uppehöll sig där.[24] Carl von Linné beskrev en samisk bosättning utanför Äppelbo som han besökte under sin Dalaresa 1734.[25] Byn Strömsheden i Järna var en resandebosättning, där bland annat flera glasförare vid Johannisholms glasbruk i Venjan bodde.[22]

Från stenåldern har ett 30-tal fornlämningar hittats, däribland åtta stenyxor. Under järnåldern kom järnproduktionen igång och rester från järnframställning har hittats på ett 100-tal platser, främst kring Dalälven. Även andra fynd från järnåldern har hittats, exempelvis gravar, rösen och stensättningar.

I huvudsak fem sorters bebyggelseformer: den fasta agrara bebyggelsen, fäbodställena, finnmarksbebyggelsen, bruksanläggningar och industrisamhällen. Gemensamt för dessa är att de alla på olika sätt nyttjar naturen. En vanlig byggnad är sidokammarstugan, speciellt i fäbodarna. Industrisamhällena härstammar dels från 1800-talets järnbruk och dels från sågverk som etablerades i slutet av 1800-talet.[26]

Kommunvapen

[redigera | redigera wikitext ]
Huvudartikel: Vansbro kommunvapen

Alla de tre tidigare enheter som 1971 bildade kommunen hade, som så ofta i Dalarna, egna heraldiska vapen. Man valde till en början att använda alla tre mot bakgrund av ett blått band. 1986 registrerades det nuvarande vapnet hos PRV. Det innehåller element från de tre tidigare vapnen.

Sedan 1950 anordnas årligen Vansbrosimningen, ett 3000 meter långt lopp i öppet vatten. Startåret hade tävlingen 10 deltagare och nästan 70 år senare 14 000 deltagare.[27]

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X  
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] "Vansbro - Uppslagsverk - NE.se". www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vansbro . Läst 7 oktober 2022. 
  8. ^ "Sök". www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/sok.html . Läst 7 oktober 2022. 
  9. ^ "Ametistsjön Ärten". www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/ametistsjon-arten.html . Läst 7 oktober 2022. 
  10. ^ "Lämåsen". www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/lamasen.html . Läst 7 oktober 2022. 
  11. ^ "Gönan". www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/gonan.html . Läst 7 oktober 2022. 
  12. ^
  13. ^ "Men alliansen får majoritet - dalademokraten.se". web.archive.org. 4 december 2014. Arkiverad från originalet den 4 december 2014. https://web.archive.org/web/20141204151402/https://www.dalademokraten.se/dalarna/vansbro/men-alliansen-far-majoritet . Läst 14 mars 2023. 
  14. ^ Björnbom, Jonna (23 oktober 2018). "S lämnas utanför när C styr vidare i Vansbro". SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/klart-med-nytt-styre-i-vansbro . Läst 14 mars 2023. 
  15. ^ Jakobsson, Alfred (5 december 2022). "https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/vansbro-kommun-byter-styre-s-och-m-kallar-till-gemensam-presstraff".+ SVT Nyheter. Läst 14 mars 2023. 
  16. ^ [a b c] "Förtroendevalda". vansbro-sok.ciceron.cloud. https://vansbro-sok.ciceron.cloud/#!/search/ . Läst 12 mars 2025. 
  17. ^ "Kommunstyrelsen". www.vansbro.se. https://www.vansbro.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html . Läst 16 juni 2024. 
  18. ^ "REGLEMENTE FÖR KOMMUNTYRELSEN I VANSBRO KOMMUN" (PDF). Vansbro kommun. 2020. sid. 10–11. https://vansbro-sok.ciceron.cloud/download/document?filename=S29tbXVuc3R5cmVsc2VucyByZWdsZW1lbnRlIDIwMjAtMDQtMDYucGRm&id=7881&session_id=40A9DF0CDCCF459919EDC2E22A00C8F235836D6930 . Läst 16 juni 2024. 
  19. ^ "Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021". Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4 . Läst 26 september 2022. 
  20. ^ [a b] "Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021". Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån . https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/ . Läst 26 september 2022. 
  21. ^ "Finnmarkens Miljö & Kulturarv". www.vansbro.se. https://www.vansbro.se/uppleva-och-gora/natur/lona-projekt/finnmarkens-miljo--kulturarv.html . Läst 3 juli 2023. 
  22. ^ [a b] Casinge, Sebastian (2021). Den nationella minoriteten romer i Dalarna i fyra sekler . https://www.regiondalarna.se/contentassets/0fdb2d2139de41b8a2133ee586f593c1/rapport-romeridalarnaifyrasekler.pdf . Läst 3 juli 2023 
  23. ^ Wehlin, Joakim (2017). Projektrapport: Samer i hela Dalarna. Falun: Dalarnas museum 
  24. ^ Axelson, Maximilian (1955 [1855]). Vesterdalarne. Dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade. Stockholm. sid. 124 
  25. ^ Ährling, Ewald (1889). Carl von Linnés ungdomsskrifter. Andra delen . Stockholm: P. A. Norstedt & söners förlag. sid. 340ff. https://runeberg.org/linneung/2/0350.html . Läst 3 juli 2023 
  26. ^ Sundström, Kjell (12 mars 2005). [https://www.vansbro.se/download/18.2a846b80169d8d065154f19/1554281874339/Kulturmilj%25C3%25B6er%2520bilaga%2520%25C3%2596P.pdf "KULTURMILJÖER I VANSBRO KOMMUN"] (PDF). Vansbro kommun. https://www.vansbro.se/download/18.2a846b80169d8d065154f19/1554281874339/Kulturmilj%25C3%25B6er%2520bilaga%2520%25C3%2596P.pdf . Läst 7 oktober 2022. 
  27. ^ "Vansbrosimningen". Visit Dalarna. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221007181201/https://www.visitdalarna.se/vansbrosimningen-0 . Läst 7 oktober 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext ]
v  r
Vansbro kommun i Dalarnas län
Distrikt
Järna  · Nås  · Äppelbo
Vansbro kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Bomled  · Duvnäs  · Grönalid  · Noret  · Sågen
v  r
Kommuner i Dalarnas län
Avesta  · Borlänge  · Falun  · Gagnef  · Hedemora  · Leksand  · Ludvika  · Malung-Sälen  · Mora  · Orsa  · Rättvik  · Smedjebacken  · Säter  · Vansbro  · Älvdalen
Se även: Lista över Sveriges kommuner

AltStyle によって変換されたページ (->オリジナル) /