Substans (filosofi)
- العربية
- Azərbaycanca
- Български
- Català
- Čeština
- Dansk
- Deutsch
- Eesti
- English
- Español
- Esperanto
- Euskara
- فارسی
- Français
- Galego
- 한국어
- Հայերեն
- Hrvatski
- Ido
- Bahasa Indonesia
- IsiZulu
- Italiano
- Қазақша
- Кыргызча
- Latina
- Lietuvių
- Magyar
- Nederlands
- 日本語
- Oʻzbekcha / ўзбекча
- Polski
- Português
- Русский
- Sicilianu
- Simple English
- Slovenčina
- کوردی
- Sunda
- Suomi
- Tagalog
- Türkçe
- Українська
- 中文
Utseende
Från Wikipedia
Substans (av latinets substantia — det som ligger till grund) används inom filosofin för att beteckna det grundläggande, det självständiga. Substansen tänks vara den entitet i ett objekt som "bär" objektets alla egenskaper. Några viktiga filosofer som har arbetat med begreppet substans är Aristoteles, Descartes, Leibniz och Spinoza. Bertrand Russell pekar i Västerlandets filosofi (1945) ut Parmenides som den filosof som skapade substansbegreppet, även om Parmenides själv inte använde den termen.
Se även
[redigera | redigera wikitext ]Källor
[redigera | redigera wikitext ]- Uppslagsordet "Substans" i Filosofilexikonet (1988), Bokförlaget Forum AB, Uppsala 2004, ISBN 91-37-11151-5