Stora Victoriaöknen

Stora Victoriaöknen (engelska: Great Victoria Desert) är en öken i södra Australien. Den ligger i delstaterna South Australia och Western Australia, och med en yta på 424 400 km2 är den Australiens största öken.^[1]

Öknen består av många små sandåsar, områden täckta med tätt packad småsten, grässlätter och saltsjöar. Den sträcker sig runt 1000 kilometer från öst till väst och från Gawler Ranges i Södra Australien till Eastern Goldfields-regionen i Västra Australien. Den avgränsas i söder av Nullarbor Plain och i norr av Gibsonöknen.

Nederbörd i öknen är sällsynt och oregelbunden och genomsnittlig årsnederbörd ligger mellan 200 och 250 mm. Åska är relativt vanligt i Victoriaöknen med 15–20 åsknedslag per år i snitt. Sommartemperaturerna ligger mellan 32 och 40°C och vintertemperaturerna ligger mellan 18 och 23°C.

Den brittiska upptäcktsresanden Ernest Giles var år 1875 den första europé att korsa öknen. Han döpte den efter den dåvarande brittiska monarken, drottning Victoria.

Mänsklig aktivitet i öknen bestod av gruvbrytning och testning av kärnvapen. Öknen är mestadels obefolkad, och majoriteten av de få som bor i området är Australiens ursprungsbefolkning. Victoriaöknen korsas av några mycket grova grusvägar som Connie Sue Highway och Anne Beadell Highway.

• Great Victoria desert, National Geographic

• Öknar i Australien
• South Australias geografi
• Western Australias geografi