Hoppa till innehållet
Wikipedia

Riksdagen 1678

Från Wikipedia

Riksdagen 1678
Ståndsriksdag
Halmstad
Riksdagens varaktighet
3 februari 1678–1 mars 1678
(26 dagar)
◄ 1675 1680 ►
Redigera Wikidata
Halmstads slott.

Riksdagen 1678 hölls i Halmstad. Det var enda gången en riksdag hållits i staden.

Länge hade riksdagen 1678 planerats att hållas i Göteborg, och det var först några månader innan riksdagen skulle hålas som man valde Halmstad i stället. Dit kunde Karl XI snabbt ta sig från krigsskådeplatsen i Skåne. De första riksdagsmännen började dyka upp i slutet av januari, kungen som bara hade 16 mil att resa anlände till staden 2 februari.[1]

Riksdagen utlystes att sammanträda i Halmstad den 20 januari 1678. Kung Karl XI red från sitt läger i Ljungby [förtydliga] och öppnade riksdagen på Halmstads slott den 3 februari. Då hade endast 50 adelsmän, 26 präster, 67 borgare och något fler bönder infunnit sig. Till ridderskapet och adelns talman (lantmarskalk) utsågs Henrik Falkenberg. Prästeståndets talman var den nyblivne ärkebiskopen Johannes Baazius d.y. Borgarståndets talman var justitieborgmästaren i Stockholm Olof Thegner och bondeståndets talman var hemmansägaren Olof Tyreson.

På eftermiddagen 3 februari höll ridderskapet och adeln sitt första sammanträde, och namnen på de närvarande vid riksdagen antecknades. Adelns första sammanträde hölls i en sal i övre våningen i borgmästare Jacob Broddessons hus. Prästerskapet utsåg 4 februari ett kapell i Sankt Nikolai kyrka till sammanträdeslokal. På morgonen 4 februari samlades adelsmännen i Jacob Broddessons hus vid åttatiden, runt klockan nio begav de sig till kungliga salen på Halmstads slott och uppvaktade kungen. Därifrån tågade de ned till Sankt Nikolai, där redan de lägre stånden samlats. Kungen följde efter och därefter predikade superintendenten över armén i Skåne Haquin Spegel. Medan de tre lägre stånden därefter begav sig till slottskyrkan som inretts till rikssal, uppehöll sig kungen och adeln åter i kungens sal. Därefter tågade de i rangordning till slottskyrkan, först lågadeln, sedan högadeln, sedan riksrådet och sist kungen. Riks- och kanslirådet Johan Gyllenstierna den yngre höll tal å kungens vägnar, därefter uppläste kanslirådet Henrik Hoghusen den kungliga propositionen, de fyra talmännen höll tal och fick sedan kyssa kungens hand. Därefter nedsteg kungen från sin tron och följdes åter av adelsmännen till salen på slottet. Under hela akten yttrade inte kungen ett ord.

Den 5 februari utsåg stånden sina sekreterare och valde ledamöter till sekreta utskottet och bankoutskottet. Då kungen behövdes vid fronten i Skåne var han mån om att få en snabb avslutning på riksdagen. För att påskynda ståndens svar på kungens propositioner, som främst gällde att få in ökade skatteinkomster, beslutade man 21 februari att samla deputationer från de tre övriga stånden i adelsståndets lokal hos borgmästaren för gemensamma överläggningar under lantmarskalkens ledning. Man diskuterade bevillningen och andra utvägar för att öka statens inkomster, men kom också in på besvärspunkter som hade alla stånden bakom sig. Bland annat angrep man värvarnas oförskämda framfart, missbruk i rättsskipningen, hutlösa kontrakt, för kronan ofördelaktiga arrenden, monopol som missbrukades bland annat tjärkompaniet och tobakskompaniernas, bristen på skiljemynt och att det fanns många onödiga tjänstemän i kollegierna. En medlem av varje stånd utsågs att samla alla besvärspunkterna i en supplik. Den skulle överlämnas till kungen med begäran att han skulle stanna kvar och ge svar på dessa så kallade "generalpunkter". Karl XI ställde sig positiv till deras önskan, och överlämnade ett svar en vecka senare.

Den 28 februari var hovrådet Henrik Hoghusen färdig med konceptet till riksdagsbeslutet. Det upplästes för de olika stånden för att ge tillfälle till anmärkningar och rättelser innan det renskrevs. Det skickades sedan för tryckning i 3 000 exemplar, eftersom det inte fanns något tryckeri i Halmstad fick det skickas till Göteborg för tryckning.

Den 2 mars hölls riksdagens högtidliga avslutning. Efter gudstjänsten begav sig riksdagsmännen, riksrådet och kungen till slottskyrkan som fungerade som riksdagslokal. Lantmarskalken höll ett tal, riksdagbeslutet lästes upp, varpå Johan Gyllenstierna höll avskedstalet. 4 mars höll det högtidliga avskedstagandet, där deputationer från de olika stånden betygade kungen sin vördnad och tog avsked av medstånden.[1]

  • Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 715–716 .
  1. ^ [a b] Riksdagen i Halmstad 1678, artikel av Lars Trulson i Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1978
v  r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)
Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 1868 1869 1870 1871 (lagtima) 1871 (urtima) 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 (A) 1887 (B) 1888 1889 1890 1891 1892 (lagtima) 1892 (urtima) 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 (lagtima) 1905 (första urtima) 1905 (andra urtima) 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 (A) 1914 (B) 1915 1916 1917 1918 (lagtima) 1918 (urtima) 1919 (lagtima) 1919 (urtima) 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 (lagtima) 1939 (urtima) 1940 (lagtima) 1940 (urtima) 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 (A) 1958 (B) 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

AltStyle によって変換されたページ (->オリジナル) /