Guvernör

En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder. En civilguvernör har enbart civilt ansvar och inget militärt ansvar.^[1] Titeln generalguvernör har en snarlik innebörd.

I äldre tid – 1800-talet och tidigare – kunde ordet guvernör även användas om en person som övervakade och handledde en högättad ynglings eller furstes uppfostran och undervisning.^[2]

Guvernör var 1841-1918 ämbetstitel för länens högsta styresmän i storfurstendömet Finland; den ryske kejsarens högste företrädare där hade titeln generalguvernör. När Finland blev självständig republik återinfördes titeln landshövding, som använts under den svenska tiden.

I den administrativa indelningen av Polen fungerar den gamla slaviska härskartiteln vojvod som guvernörstitel i landets provinser.

I det tidigare Brittiska imperiet var guvernör den titel som gavs åt styresmän i kronkolonierna. Idag har Storbritanniens få återstående utomeuropeiska territorier fortsatt guvernörer. De officiella residensen för guvernörerna i Storbritanniens territorier benämns Regeringshus (Government House på engelska). Även Bank of Englands högsta chef kallas guvernör.

I Australiens delstater finns en guvernör som representerar monarken och utser respektive delstats premiärminister.

I Sverige motsvarade guvernören en ståthållare eller landshövding som också utövade militär myndighet. Ämbetet avskaffades i Regeringsformen 1719, men återinfördes tillfälligt i Skåne 1801–1809. Guvernörer fanns också i de kolonier som Sverige hade, såsom Nya Sverige 1638–1655 och Saint-Barthélemy 1785–1878. Den närmaste nutida motsvarigheten idag är landshövdingarna, vars titel översätts på engelska som County Governor.

I det Osmanska väldet kallades motsvarande befattning begler-beg.

En guvernör i någon av USA:s delstater är den motsvarigheten i delstatsstyrena till USA:s president på federal nivå.^[3] Guvernörerna är folkvalda på egna mandat enligt respektive delstats konstitution och utövar den högsta verkställande makten inom delstatsstyret, är direktvalda och har i regel ett antal speciella befogenheter som att kunna lägga in veto mot lagförslag mot delstatens lagstiftande församling.^[3] De är bland annat högste befälhavare för delstatens nationalgarde (när det inte är inkallat till federal tjänstgöring, vilket har företräde) och dess State Defense Forces , samt beviljar nåd till personer dömda i delstatens domstolar och godkänner dödsdomar i de delstater som tillämpar dödsstraff.^[3]

• Prefekt

• Politiska titlar
• Guvernörer