Furstbiskop

Furstbiskop (tyska: Fürstbischof, engelska: Prince-bishop) är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.

Furstbiskopar är främst kända från Tysk-romerska riket, men har även förekommit i andra europeiska länder. Sedan 1951 är den enda kvarvarande furstbiskopen Biskopen av Urgell, som i union med Frankrikes president är statschef för furstendömet Andorra.

Inom det tysk-romerska riket fanns ett flertal andliga furstendömen, där biskopen utövade samma makt som en sekulär furste eller hertig. De riksomedelbara furstbiskoparna var medlemmar av Riksfursterådet,^{[1] [2]} ett av de tre riksständerna som utgjorde den kejserliga riksdagen. Furstärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier var dessutom kurfurstar. Även abbotar och abbedissor kunde vara andliga furstar (Fürstabt, Fürstäbtissin), med sitt kloster och ett tillhörande område som territorium.^[2]

År 1521 fanns totalt 53 andliga furstendömen i Tysk-romerska riket. I och med reformationen och sekulariseringsvågen minskades de i antal till 23 vid trettioåriga krigets slut 1648. De förlorade sin världsliga makt helt under de första åren av 1800-talet, i samband med att Tysk-romerska riket upplöstes.^[2] De övergick då till att enbart fungera som kyrkliga stift.

Den lutherska reformationen kom att öka de världsliga furstarnas makt i förhållande till påven och kejsaren; kyrkan stod inte längre över fursten.^{[3] [4]} I de protestantiska länderna kunde furstbiskoparnas världsliga makt överföras till en vald biskop eller administrator. Om administratorn inte var prästvigd kunde dekyrkliga funktionerna delegeras till andra. Detta gäller exempelvis den svenske kung Adolf Fredrik, som likt sin far och farfar var furstbiskop av Lübeck utan att för den skulle vara prästvigd eller teolog.

I förlängningen kom dock många protestantiska länder att avveckla furstbiskopsdömena, och överlåta deras världsliga makt på närliggande adelsmän.

På tyska kan en språklig skillnad görs mellan rent kyrkliga stift (Bistum, Erzbistum, Diözese, Erzdiözese) och furstbiskopsdömen (Hochstift, Fürststift, Erzstift, Fürstbistum, Fürsterzbistum). Denna skillnad är dock inte fullt historisk; samtida med systemet kunde även Stift användas för alla typer av furstbiskopsdöme. En strikt språklig särskiljning saknas i svenskan.

Furstbiskopar har även förekommit i andra länder:

• I England hade biskopen av Durham titeln furstbiskop. Som i Tyskland överlevde titeln reformationen och fortlevde till 1836.
• I Livland fanns Furstbiskopsdömet Dorpat, Biskopsdömet Kurland, Ärkebiskopsdömet Riga och Biskopsdömet Ösel-Wiek.
• I Montenegro hade sex av Huset Petrović-Njegoš regerande monarker titeln furstbiskop av Montenegro, 1659–1852, innan den sjätte och siste blev en sekulär furste.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Fürstbischof, 2023年06月10日 kl 18:05.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Erwählter Bischof, 2023年10月26日 kl 19:13.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Hochstift, 2023年12月10日 kl 19:46.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince-bishop, 2023年12月28日 kl 21:44.

• Furstbiskopsdömen i Tysk-romerska riket
• Furstetitlar
• Katolska kyrkans historia

• Artiklar med text på tyska
• Artiklar med text på engelska
• Artiklar med text på franska
• Artiklar med text på italienska
• Artiklar med text på rätoromanska
• Artiklar med text på polska
• Artiklar med text på tjeckiska
• Artiklar med text på nederländska
• Dewp
• Enwp
• Ugglan