Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989

Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989 ägde rum söndagen den 18 juni 1989. Drygt 45 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 81 mandat som Västtyskland hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor, Hare-Niemeyers metod och en spärr på 5 procent för småpartier. Västtyskland var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Däremot var det möjligt för politiska partier att endast ställa upp i en eller några av delstaterna. Till exempel ställde CSU endast upp i delstaten Bayern, där systerpartiet CDU samtidigt avstod från att ställa upp.^[1] Valet var det sista Europaparlamentsvalet som hölls innan enandet av Tyskland 1990.

Socialdemokraterna blev valets största parti, och erhöll nästan lika stor andel av rösterna som i valet 1984. Partiet miste dock två mandat. Kristdemokratiska CDU var valets största förlorare och tappade nästan åtta procentenheter av sitt väljarstöd. Det gav partiet nio mandat färre än i valet 1984.^[1] Die Grünen och CSU behöll i princip samma väljarandelar som i valet 1984. Die Grünen ökade dock med ett mandat. Både det högerextrema Republikanerna och det liberala FDP lyckades passera femprocentsspärren, vilket gav dem sex respektive fyra mandat. I övrigt lyckades inget parti erhålla mandat i det tyska Europaparlamentsvalet.

Valdeltagandet ökade med mer än fem procentenheter till 62,28 procent. Det var dock inte lika högt som i valet 1979. Valdeltagandet låg ett par procentenheter högre än genomsnittet för hela gemenskaperna.^[2] Jämfört med Västtysklands federala riksdagsval var dock valdeltagandet lågt i likhet med tidigare tyska Europaparlamentsval.

• Europaparlamentsvalet 1989

• Wikimedia Commons har media som rör Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989.
  Bilder & media

• 1989 i Västtyskland
• Europaparlamentsval i Tyskland
• Europaparlamentsvalet 1989