Etylbutanoat
| Etylbutanoat | |
| Strukturformel Molekylmodell | |
| Systematiskt namn | Etylbutanoat |
|---|---|
| Övriga namn | Etyl-n-butanoat, Etyl-n-butyrat, Butansyraetylester, Smörsyraetylester, UN 1180 |
| Kemisk formel | C 6H 12O 2 |
| Molmassa | 116,16g/mol |
| Utseende | Färglös vätska med fruktig lukt |
| CAS-nummer | 105-54-4 |
| SMILES | CCCC(=O)OCC |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,879g/cm3 |
| Löslighet (vatten) | svagt lösligt |
| Smältpunkt | -93°C |
| Kokpunkt | 121°C |
| Faror | |
| Huvudfara |
Irriterande Irriterande (Xi) |
| NFPA 704 | |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Etylbutanoat, även känt som etylbutyrat, eller smöreter, är en ester med formeln C6H12O2. Ämnet kan framställas genom en kondensationsreaktion mellan etanol och butansyra. Det är lösligt i propylenglykol, paraffinolja och fotogen.
På grund av etylbutanoatets doft och smak, som liknar ananas, används det ofta som smakförstärkare i bearbetade apelsinjuicer.[1] Det förekommer också naturligt i många frukter, om än i lägre koncentrationer.[2]
Framställning
[redigera | redigera wikitext ]Etylbutanoat kan syntetiseras genom att reagera etanol med smörsyra. Detta är en kondensationsreaktion, vilket innebär att vatten produceras i reaktionen som en biprodukt. Etylbutanoat från naturliga källor kan särskiljas från syntetiskt etylbutanoat genom stabil isotopkvotanalys (SIRA).[3]
Användning
[redigera | redigera wikitext ]Etylbutanoat används ofta som konstgjorda smakämnen som liknar apelsinjuice[4] och används därför i nästan alla apelsinjuicer som säljs, även i de som säljs som "färska" eller "koncentrerade".[5] Det används också i alkoholhaltiga drycker (t.ex. martinis, daiquiris etc.), som lösningsmedel i parfymprodukter och som mjukgörare för cellulosa.
Etylbutanoat är en av de vanligaste kemikalierna som används i smaker och dofter. Den kan användas i en mängd olika smaker som apelsin (vanligast), körsbär, ananas, mango, guava, bubbelgum, persika, aprikos, fikon och plommon. I industriell användning är det också en av de billigaste kemikalierna, vilket bara ökar dess popularitet.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext ]| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Kritisk temperatur (Tc) | 296 °C (569 K) |
| Kritiskt tryck (pc) | 3.10 MPa (30,64 bar) |
| Kritisk densitet (ρc) | 2.38 mol.l−1 |
| Brytningsindex (n) at 20 °C | 1,390 - 1,394 |
Identifikatorer
[redigera | redigera wikitext ]Se även
[redigera | redigera wikitext ]Referenser
[redigera | redigera wikitext ]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ethyl butyrate, 14 november 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext ]- ↑ Merck Index , 12th Edition, 3822
- ↑ Schieberle, H.-D. Belitz, W. Grosch, P. (2009). Food chemistry (4th rev. and extended). Berlin: Springer. ISBN 9783540699330.
- ↑ Ashurst, P.R.; Dennis, M.J. (1998). Analytical methods of food authentication (1st). London: Blackie Academic & Professional. ISBN 9780751404265 . https://books.google.com/books?id=80qArVT12FwC&pg=PA22 . Läst 27 januari 2016.
- ↑ Andrea Walker (12 maj 2009). "Ask an Academic: Orange Juice". The New Yorker. http://www.newyorker.com/online/blogs/books/2009/05/ask-an-academic-orange-juice.html .
- ↑ Hamilton, Alissa. Squeezed. Yale University.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext ]- Wikimedia Commons har media som rör Etylbutanoat .
- MSDS sheet
- Sorption of ethyl butyrate and octanal constituents of orange essence by polymeric adsorbents Arkiverad 2009年05月01日
- Biosynthesis of ethyl butyrate using immobilized lipase: a statistical approach Arkiverad 2009年05月01日
|