Diskussion:Roslagsbanan

Stockholm-Roslagens Järnvägar byggde inte Roslagsbanan. Bolaget hette Stockholm-Rimbo Järnvägsaktiebolag och gjorde så ända till verksamheten helt övergick till SJ år 1959. Både bolaget och trafikförvaltningen förkortades dock SRJ, vilket gör denna sammanblandning naturlig. Justerar dock liet i texten. --Andhanq 11 mars 2006 kl.22.01 (CET)

Det behövs fler åsikter i Malldiskussion:Roslagsbanan. Bo Lindbergh 6 november 2006 kl. 10.59 (CET) [svara ]

Vad menas med texten i Framtid-kaptilet? Man ska ersätta Roslagsbanan med en ny järnväg för pendeltåg. Det står inte mycket mer än så på länken [1]. Vad betyder ordet pendeltåg här? I Stockholm verkar ordet betyda "Lokala tåg på Banverkets ordinarie nät, med normalspår". Det verkar vara ett produktnamn inom SL, och då kan kan översätta ordet pendeltåg som "sådana tåg som redan kallas pendeltåg i Stockholm". Wikipedia använder ordet pendeltåg också för vissa utländska nät som är helt separata. På Banverkets hemsida står inget om detta projekt. Vad ska byggas ? -- BIL 11 mars 2007 kl. 20.27 (CET) [svara ]

Jag har googlat lite på detta och hittade bl.a. följande [2] och [3]. "Pendeltåg" som officiell term betyder tydligen "sådana tåg som idag kallas pendeltåg i Stockholm, alltså lokala tåg på Banverkets nät förbunden med resten av Banverkets nät, normalspår". Man planerar bygga järnväg Solna-Danderyd-Täby-Arninge, efter det att Citybanan är byggd och tågen ska gå ner i den. -- BIL 11 mars 2007 kl. 20.44 (CET) [svara ]

Jag funderade på att utöka artikeln Stockholm-Roslagens Järnvägar, med tyngdpunkt på den historiska utvecklingen när jag upptäckte artikeln Roslagsbanan. Jag föreslår att Roslagsbanan får handla om dagens moderna lokaltågssystem i SLs regi medan de historiska bitarna här flyttas till Stockholm-Roslagens Järnvägar (och förbättras) Full steam 15 mars 2008 kl. 22.28 (CET) [svara ]

Det kanske inte då blir en sammanslagning. Snarare då som du skriver en uppdelning. Det verkar bra att Roslagsbanan koncentrerar på den nuvarande banan med detta namn. Viss kortfattat historik om när de olika delarna byggdes o s v kan naturligtvis vara med. Resten och framför allt allt det som handlar om sedan länge nedlagda delar kanke passar bättre i en SRJ-artikel. --Andhanq 16 mars 2008 kl. 13.40 (CET) [svara ]

Kanske bra att flytta även Långängstorpsbanan till SRJ-artikleln eftersom den lades ned 1966, alltså innan SL kom in i bilden. --Andhanq 20 april 2008 kl. 22.21 (CEST) [svara ]

God idé att slå ihop artiklarna, det är ju snarlika. En uppdelning blir bara konstig då SRJ är en del i Roslagsbanans historia som inte går att särskilja. Vore det inte bättre att ha SRJ som delartikel under "Roslagsbanan"?--Kajakkille 22 januari 2010 kl. 04.24 (CET) [svara ]

När man talar om Roslagsbanan i dag avses normalt den av SL drivna förortsjärnvägen. SRJ var ett mycket större nät med delvis andra trafikuppgifter. Jag tycker nog fortfarande att det är bra med två artiklar. Att viss info kan bli dubblerad får vi leva med. Viss utbyggnadshistoria får finnas kvar i RB-artikeln. SRJ-artikeln bör däremot avslutas när det bolaget införlivas med SJ år 1959. --Andhanq 22 januari 2010 kl. 10.12 (CET) [svara ]

Det bör vara två artiklar. Brytpunkten när Statens Järnvägar tog över 1959 eller i min åsikt bättre när SL tog över 1972. Det finns information i Roslagsbanan t.ex. hela Roslagsbanan#Spårvägen i Stocksund och delar av Roslagsbanan#Nedläggningar, ägarbyte och upprustning som bör flyttas till Stockholm-Roslagens Järnvägar. Roslagsbanan bör vara infrastrukturen efter 1972 (1959). Linjekartan bör bara visa infrastrukturen som fanns 1972 (1959) och efter. Ta bort allt äldre eftersom det finns i Stockholm-Roslagens Järnvägar. Maundwiki (disk) 31 maj 2012 kl. 10.30 (CEST) [svara ]

En anonym användare har länkat ett stort antal ord i denna artikel till andra artiklar på Wikipedia, och även länkat ett och samma ord flera gånger. Dessa är nu till största delen borttagna. Alla ombeds härmed att vara restriktiva med wikilänkar - länka endast ord som direkt har med ämnet att göra, och endast en gång per artikel. Varje länkat ord bör ses som ett störningsmoment för läsbarheten. - FrayMan 14 januari 2009 kl. 19.38 (CET) [svara ]

Tycker inte att det är särskilt relevant för läsaren att veta vilka av hållplatserna som rent järnvägstekniskt är stationer på linjekartan och vilka som är hållplatser. Ändrar därför linjekartan och ger de större hållplatserna ( avsett till antalet på- och avstigande) och de av betydelse stor ikon medan de mindre hållplatserna får en liten ikon. Det är på detta sätt som man oftast bygger upp järnvägskartor på Wikipedia och de flesta är nog vana vid detta. Det uppfattas lätt fel om t.ex Täby centrum, som är banans viktigaste hållplats, skrivs med liten ikon och t.ex Visinge med 400 resenärer per dag, skrivs med stor. - Leffe00 2 april 2009 kl. 19.38 (CET) [svara ]

Flyttade linjekartan till en egen mall vilket underlättar dess hantering, jag la även in viktiga bussförbindelser. Mall:Roslagsbanan_Linjekarta

--Darkwand 2 juni 2009 kl. 00.41 (CEST) [svara ]

Jag planerar att skapa en mer enhetlig disposition i artiklarna om Stockholms lokalbanor och spårvägar, alltså Saltsjöbanan, Tvärbanan, Nockebybanan, Roslagsbanan, Spårväg City och Lidingöbanan. Jag tänker att grundstrukturen ska vara samma, sedan får det självklart variera utifrån respektive banas speciella egenheter. Jag föreslår att varje artikel inleds med en sammanfattning, som det är redan nu, och därefter avsnitten:

• Historik
• Banan (som även kan beskriva sträckningen)
• Trafikering (där linjerna beskrivs)
• Fordon
• Pågående/planerad utbyggnad
• Framtid (beskrivning av ej beslutade utbyggnader och planer på längre sikt, här kan även skrotade planer som Danvikslösen beskrivas)

Mot slutet av artikeln kan det finnas bildgallerier, beskrivningar av konstnärlig utsmyckning och liknande.

Dispositionen kan variera mellan artiklarna. Till exempel, i Lidingöbanans artikel kommer utbyggnaden direkt efter historiken, eftersom den redan är pågående och relativt snart kommer att bli historia.

Jag kommer att börja omdisponera artiklarna utifrån detta, men är självklart öppen för synpunkter! --Knubbe kub 23 februari 2014 kl. 10.22 (CEST) [svara ]

Bra initiativ! Men jag tycker att för innehållet viktiga illustrationer och bildgallerier kan gärna finnas i texten och inte bara samlat på slutet. Det lättar dessutom upp det hela. --Holger.Ellgaard (diskussion) 24 februari 2014 kl. 09.25 (CET) [svara ]

I inledningen står det "(RB)". Vad jag vet, är det ingen vedertagen förkortning för Roslagsbanan. I vilka sammanhang används den? Ingen kallar järnvägen så i vardagslag. 83.185.245.177 7 mars 2017 kl. 17.51 (CET) [svara ]

Det förekommer på åtskilliga ställen, t. ex. i Trafiksäkerhetsinstruktion för SL järnvägar där det på sidan 5 står:

Regler, som endast är tillämpliga på Roslagsbanan markeras med svart ram och RB i marginalen.[4]

Roslagsbanans veterantågsförening använder det också.[5] Edaen (diskussion) 7 mars 2017 kl. 18.00 (CET) [svara ]

Borde inte trafikoperatörer under SL-tiden inarbetas i historiken? Ricjac 5 maj 2021 kl. 11.21 (CEST) [svara ]

Förutom det faktum att de enskilda siffrorna inte är begripliga (138 säten i Hägglunds-tåget? X10p + UBp + UBxp = 72 + 76 + 66 (enligt tabellen) = 214 säten genom hela det tredelade tåget! Och 153 säten i X15p? https://sv.wikipedia.org/wiki/X15p skriver 162...), bara för att två tal kan delas med varandra betyder det inte att resultatet är ett användbart argument. Tjänstevikt per sittplats... o.k. Krafttäthet (specific effekt)... o.k. Men att jämföra det totala antalet platser? Stadlertågen har ungefär dubbelt så många tillgängliga sittkilometer (Engelska "Available Seat Kilometers") på grund av sin högre hastighet och betydligt bättre acceleration. Eller varför ska SL beställa "för få" tåg för att hålla igång trafiken? (Särskilt eftersom SL köpte ytterligare fyra X15p, vilket ökar prestandan på Roslagsbanan.) Jag tycker att det här kapitlet bör revideras eller tas bort. Anna Catarina (diskussion) 27 april 2024 kl. 17.02 (CEST) [svara ]