Danmarks regering

Danmarks regering utför de exekutiva funktionerna i Danmark. Det är monarkens uppgift att utnämna en statsminister baserat på de folkvalda representanterna i Folketinget. Monarken utser i praktiken alltid den som har bredast stöd i parlamentet till statsminister, vilket bekräftas genom en så kallad støtteerklæring (förtroendeomröstning) i Folketinget.

Liksom i andra parlamentariska system är den verkställande makten – alltså regeringen – direkt ansvarig inför Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism , det vill säga regeringen kan inte sitta kvar om en majoritet av församlingen i Folketinget motsätter sig regeringen. Det är en av orsakerna till att Danmark ofta haft minoritetsregeringar.

I Danmark är den verkställande makten fördelat mellan ett antal regeringsdepartiment kallat ministerier. Antalet departiment är inte fastställt i lag. Varje ministerium har en minister som är enskilt ansvarig och fungerar som dess chef. Antalet ministrar regleras inte i lag utan är helt upp till statsministern. Ministrarna är i teorin likställda och får inte fatta beslut inom andra ministrars ansvarsområden, däremot åtnjuter statsministern en särställning: han är primus inter pares ("främst bland likar"). Statsministern är den som leder regeringens arbete och är den officiella regeringschefen. Danmark har ingen tradition av viceministrar eller andra underordnade ministrar.

Statsministern utses av Folketinget på förslag av monarken. Statsråden utses av statsministern, därefter underställs regeringen i sin helhet för godkännande av Folketinget genom støtteerklæring (förtroendeomröstning). För att hitta statsministerkandidaten bedömer monarken vilken kandidat som har bredast stöd i den parlamentariska församlingen.^[1] Ministrarna i den kommande regeringen har i regel en parlamentarisk förankring men det finns inget som tvingar statsministern att välja bland Folketingets ledamöter. Varje minister är enskilt ansvarig och fungerar som chef inom respektive ministerium uppdraget avser.^[2]

Regeringen är direkt underställd Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism : I det fall en majoritet av parlamentet motsätter sig regeringen kan inte regeringen sitta kvar. Principen är en av orsakerna varför Danmark ofta haft minoritetsregeringar.^[3] För att bli invald i Folketinget krävs endast 2 procent av valmanskårens avlagda röster, vilket har medfört att det i Danmarks parlament finns väldigt många småpartier. Konsekvenserna av detta är att det varit svårt att blida majoritetsregeringar och därför har regeringshistorien präglats av koalitionsregeringar, minoritetsparlamentarism och täta regeringsskiften.^[4]

Om regeringen består av ett eller flera partier (koalitionsregering) som tillsammans har 90 eller fler folketingsmandat, är regeringen en majoritetsregering . Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Folketinget, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti . Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering . Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering . Senast Danmark hade en samlingsregering var under Andra världskriget när Danmark var ockuperat av Nazityskland. Till skillnad från Sverige ingick Danmarks kommunistiska parti i regeringsunderlaget medan Sveriges kommunistiska parti hölls utanför.

Regeringen Frederiksen II är Danmarks nuvarande regering, och leds av statsminister Mette Frederiksen. Det är en koalitionsregering bestående av Socialdemokratiet, Venstre och nybildade Moderaterne.

Sedan augusti 2024 ingår totalt 25 ministrar i regeringen,^[5] varav elva från Socialdemokratiet, åtta från Venstre och sex från Moderaterne. Detta är fler ministrar än någon gång tidigare i dansk politisk historia.

I diagrammet nedan framställs regeringsperioderna från 1848 till idag för de olika regeringsbildarna (diagrammet visar alltså inte varje enskild regeringsbildning). Uppdelningen är efter ideologisk färg där konservativa regeringar (i olika varianter) har mörkblå färg, liberala ljusblå, socialistiska/socialdemokratiska röd och socialliberala grön. I det fall ideologisk riktning är okänd eller politiskt parti inte är vid makten anges färgen som gul.

Danmarks regeringar namnges enligt regeringsbildarens namn. Mellan åren 1848 till 1941 kallades regeringarna för ministärer men efter 1942 används termen regering. När regeringarnas namn består av akronymer kommer regeringsbildarens partis beteckning först följt av varje parti efter storleksordning.

Scavenius regering slutade sitt arbete 29 augusti 1943 men var formellt regering fram till 5 maj 1945. I praktiken sköttes rikets förvaltning av ministeriernas chefer medan Frihedsrådet allt mer kom att framträda som en alternativ regering.

Fotnoter

Tryckta källor

• Poul, Dam (1997) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem snart 150 år (3). Århus: Aros. Libris 7532972. ISBN 87-7003-553-9  
• Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. ISBN 87-7003-204-1  
• Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. Libris 446946. ISBN 87-7003-204-1  

• Statsministeriet: Regeringar sedan 1848
• Statsministeriets webbplats

• Politik i Danmark
• Regeringar efter land

• Sidor som använder tillägget EasyTimeline
• Artiklar med döda externa länkar 2019-12
• Alla artiklar med döda externa länkar