Hoppa till innehållet
Wikipedia

Belägringen av Birsen

Från Wikipedia
Belägringen av Birsen
Del av Andra polska kriget

Birsen under tidigt 1600-tal, gravering av Tomasz Makowski.
Ägde rum 2026 augusti 1625
Plats Birsen, Polen-Litauen
Resultat Svensk seger
Stridande
Sverige Polen-Litauen
Befälhavare och ledare
Gustav II Adolf
v  r
Andra polska kriget
Första skedet

Karksi  · Lambazi  · Wenden I  · Ergle  · Kokenhausen  · Wolmar  · Fellin  · Reval  · Weissenstein I  · Wesenberg  · Pärnu I  · Narva  · Weissenstein II  · Riga I  · Kirkholm  · Dünamünde I  · Pärnu II  · Salis  · Riga II  · Pärnu III  · Dünamünde II  · Dünamünde III  · Pärnu III

Andra skedet

Riga III  · Kroppenhof  · Schmilten  · Mitau I

Tredje skedet

Kokenhusen  · Dorpat  · Birsen  · Bauske  · Listenhoff  · Wallhof  · Braunsberg  · Bauska  · Mitau II  · Mewe  · Selburg  · Wenden II  · Puck  · Czarne  · Danziger-Werder I  · Danziger-Werder II  · Grebin  · Mohrungen  · Dirschau  · Dünaburg  · Wormditt  · Oliwa  · Treiden  · Danzigs redd  · Danzig  · Vistula  · Osterode  · Strasburg  · Gorzno  · Trzciana  · Montauer Spitz  ·

Marienburg

Belägringen av Birsen var en svensk belägring av Birsen mellan 20 augusti och 26 augusti år 1625. Belägringen resulterade i en svensk seger.

Sommaren 1625 ankom en svensk här under befäl av Gustav II Adolf till Livland efter att stilleståndet i kriget mot Polsk-Litauiska samväldet utgått. Två veckor efter ankomsten erövrades Kokenhusen efter en kort belägring och fälttåget fortsatte längs Dünafloden. Staden Selburg intogs utan strid, efter vilket en rad slott även föll i svenska händer. Svenska hären lämnades sedan i ett befäst läger vid orten Nemunelio Radzivilski medan vägarna mot Birsen rekognoscerades. Kungen återvände samtidigt till huvudlägret vid Keggum för att överlägga med Axel Oxenstierna. Den 12 augusti gick han igen söderut och nådde den 20 augusti Birsen.

Belägringen

[redigera | redigera wikitext ]

Svenskarna grävde sig fram mot fästningen ifrån två riktningar och anlade även verk över belägringsgravarna som betäckning mot besättningens artillerield. Det svenska artilleriet verkade däremot inte mot fästningen, vilken övergavs redan den 26 augusti efter att de svenska belägringsarbetena nått slottsgraven.

  • Munthe, Ludvig Wilhelmson (1902). Kongl. fortifikationens historia
  • Höjer, Magnus & Veibull, Martin (1881). Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar: IV delen. Sveriges storhetstid från år 1611 till år 1718

AltStyle によって変換されたページ (->オリジナル) /