Ättiksyra
- Afrikaans
- العربية
- Asturianu
- Azərbaycanca
- تۆرکجه
- Basa Bali
- বাংলা
- 閩南語 / Bân-lâm-gú
- Беларуская
- Bikol Central
- Български
- བོད་ཡིག
- Bosanski
- Català
- Čeština
- Cymraeg
- Dansk
- Deutsch
- Eesti
- Ελληνικά
- English
- Español
- Esperanto
- Euskara
- فارسی
- Français
- Gaeilge
- Galego
- ГӀалгӀай
- 한국어
- Հայերեն
- हिन्दी
- Hrvatski
- Ido
- Bahasa Indonesia
- Interlingua
- Íslenska
- Italiano
- עברית
- Jawa
- ಕನ್ನಡ
- ქართული
- Kaszëbsczi
- Қазақша
- Кыргызча
- Latina
- Latviešu
- Lietuvių
- Limburgs
- Magyar
- Македонски
- മലയാളം
- Bahasa Melayu
- Minangkabau
- Nederlands
- 日本語
- Nordfriisk
- Norsk bokmål
- Norsk nynorsk
- Occitan
- Oromoo
- Oʻzbekcha / ўзбекча
- ਪੰਜਾਬੀ
- Polski
- Português
- Română
- Runa Simi
- Русский
- Scots
- Shqip
- සිංහල
- Simple English
- Slovenčina
- Slovenščina
- Српски / srpski
- Srpskohrvatski / српскохрватски
- Sunda
- Suomi
- Tagalog
- தமிழ்
- తెలుగు
- ไทย
- Türkçe
- Українська
- اردو
- Tiếng Việt
- 文言
- Winaray
- 吴语
- 粵語
- 中文
Ättiksyra | |
Strukturformel Molekylmodell | |
Systematiskt namn | Etansyra |
---|---|
Kemisk formel | C 2H 4O 2 eller CH3 COOH |
Molmassa | 60,05 g/mol |
Utseende | Färglös, vätska |
CAS-nummer | 64-19-7 |
SMILES | CC(=O)O |
Egenskaper | |
Densitet | 1,049 g/cm3 |
Löslighet (vatten) | Blandbar |
Smältpunkt | 16,5 °C |
Kokpunkt | 118,1 °C |
Faror | |
Huvudfara |
07 – Skadlig
Skadlig |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Ättiksyra eller etansyra, är den enklaste karboxylsyran efter myrsyra. Dess kemiska formel är CH3COOH men den förkortas ofta HOAc där Ac betecknar en acetylgrupp CH3-C(=O).[1] Något oegentligt förekommer även, särskilt i samband med syra-basreaktioner[2] , även förkortningen HAc där Ac då får uttydas som en acetatgrupp CH3-COO.[3] I utspädd form kallas den ättika och är en vanlig hushållskemikalie som används främst för inläggningar och rengöring.
Ättiksyrans smältpunkt, 16–17 °C, gör den lätt observerbar i sin fasta form, och då den liknar is har den rena syran fått namnet isättika. Dess relativt höga kokpunkt 118 °C kan förklaras genom att den bildar vätebundna dimerer. Ättiksyras pKa är 4,79. Syran bildar lätt salter som kallas acetater som precis som nitrater är lösliga i vatten. I innehållsförteckningar på livsmedel används E-nummer E 260 för ättiksyra. Årligen används – globalt sett – cirka 6,5 miljoner ton ättiksyra, varav en mindre del är återvunnen.[förtydliga]
Liksom många andra karboxylsyror bildar ättiksyra enkelt sin anhydrid, acetylacetat ((CH3CO)2O).
Biokemi
[redigera | redigera wikitext ]Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt pH är syran huvudsakligen protolyserad, det vill säga i form av acetatjoner varför den i biokemiska sammanhang lite slarvigt och anglifierat oftast benämnes enbart "acetat".
Kroppen bryter ner etanol till ättiksyra.
Användning
[redigera | redigera wikitext ]En stor del av ättiksyran som produceras används till framställning av vinylacetat som används till polymer, och estrar som etylacetat som används som lösningsmedel i målarfärger. Ättiksyra används också för tillverkning av ättiksyraanhydrid som sedan kan användas till tillverkning av cellulosaacetat (som används till tyg, film med mera) och acetylsalicylsyra (som bland annat ingår i till exempel aspirin). Ättiksyraanhydrid bildar med morfin drogen heroin, ett starkt narkotikum.
Man använder också ättiksyra till inlagd ättiksgurka för att ättikan i inläggningar gör att bakterier inte kan leva där.[4]
Många estrar produceras genom reaktion mellan en alkohol och ättiksyra, dessa estrar kallas acetater som till exempel metylacetat, etylacetat, butylacetat, propylacetat och amylacetat. Andra användningsområden för ättiksyra är:
- Plaster
- Lim
- Färg
- Olika lösningsmedel
- Läkemedel
Säkerhet
[redigera | redigera wikitext ]Även om ättiksyra är en organisk syra kan den i höga koncentrationer vara frätande. Koncentrerad ättiksyra kan också brinna vid höga temperaturer.
Frätande Irriterande
Frätande Irriterande
Koncentration | Märksymbol |
---|---|
10–25% | Irriterande (Xi) |
25–90% | Frätande (C) |
>90% | Frätande (C) |
Lösningar med högre koncentrationer än 25 % kan ge ifrån sig frätande ångor, men lägre koncentrationer som 5 % är ganska ofarliga utom om man dricker lösningen, då strupen kan skadas.[källa behövs]
Se även
[redigera | redigera wikitext ]Referenser
[redigera | redigera wikitext ]- ^ Cooper, Caroline (2010). Organic Chemist's Desk Reference. CRC Press Book
- ^ DeSousa, Luis R. (1995). Common Medical Abbreviations. Cengage Learning. sid. 97. ISBN 978-0-8273-6643-5
- ^ Kjellstrand, Martin. "Incorporation of enzyme cofactor model systems into designed polypeptides". Department of Organic Chemistry, Göteborg University. sid. 15 Förkortningar. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41225/1/gupea_2077_41225_1.pdf .
- ^ Andreasson, Berth (2001). Puls kemi. natur och kultur. sid. 75. ISBN 91-27-60455-1