Bildande av naturreservatet Bryggholmen i Enk?pings kommun
Sveriges geologiska unders?kning (SGU) har genom remiss den 17 maj 蚌 2005 erh虱lit rubricerat 舐ende f?r yttrande.
Med anledning h舐av f蚌 SGU framf?ra f?ljande.
Bryggholmen f?rv舐vades redan slutet av 1930-talet av d蛆arande Enk?pings stad som rekreationsomr蘚e. ヨn har s虱edes under l蚣g tid i praktiken varit ett kommunalt naturreservat.
ヨns v舐de som geologiskt objekt framh虱ls p? ett klarg?rande s舩t i beskrivningen av de geologiska skyddsv舐dena i f?rslaget till sk?tselplan (bilaga A), sid. 10. Den svallsand fr蚣 Enk?pings蚶en som t臘ker ?ns v舖tra h?jdparti (jordartskartan SGU serie Ae nr 28), liksom f?rekomsten av 舅dmor舅er (?蚌smor舅er?) i ?ns syd?stra del (jordartskartan SGU serie Ae nr 20), 舐 geologiskt intressanta objekt som tyv舐r faller utanf?r reservatsomr蘚et. En b舩tre geologisk helhetsbild av en typisk medelstor ? i M舁aren hade erh虱lits om naturreservatet hade omfattat hela ?n.
F?r fullst舅dighetens skull b?r n舂nas att bergarten p? ?n 舐 en grov gr? ?gongnejsgranit, vilket 舐 den vanligaste varianten av den uppl舅dska ?urgraniten? (berggrundskartan SGU serie Af nr 110). Inom ?ns v舖tra del, utanf?r reservatet, 舐 urgraniten rik p? linser av gr?nsten (metabasit), vars mineralsammans舩tning betingat lokal kalkrikedom i marken (berggrundskartan SGU serie Af nr 118).
I de l虍l舅ta s舅korna i ?ns centrala del 舐 jordarten gyttjelera. Samma 舐 f?rmodligen ocks? fallet inom det l虍l舅ta omr蘚e (Torp舅gen) som bildar ett n舖 mot ?ns ?stra h?jdparti, トngsholmen. Denna lera rik p? organiskt material har avsatts i M舁aren sedan sj?n isolerades fr蚣 havet under 1100-talet e. Kr.
Landh?jningen inom M舁arens b臘ken f?ljde efter sj?ns isolering i stort sett landh?jningen l舅gs kusten, ca 0,45 meter per sekel. Orsaken till detta var att utloppet vid Norrstr?m successivt skar sig ned genom den i rullstensgrus bel臠na passtr?skeln.
Den strandlinje 4,5 m.?.h. som bildades vid sj?ns isolering fr蚣 havet kan f?ljas runt hela M舁arb臘kenet, s舐skilt tydligt l舅gs rullstens蚶arna. F?rst d? M舁arens niv? reglerades p? 1940-talet avbr?ts den naturliga strandf?rskjutningen inom M舁arb臘kenet.
Detta inneb舐 att stora delar av Bryggholmen blivit torrt land f?rst i sen historisk tid. Den mest p蚯agliga f?r舅dringen till f?ljd av landh?jningen 舐 att ?arna Bryggholmen och トngsholmen v艀t samman. Detta framh虱ls tyv舐r icke i den utf?rliga genomg蚣gen av det 舁dre kartmaterialet p? sidorna 7-8 i bilaga A
I referenslistan (bilaga A, sid. 12) tas de geologiska kartbladen med beskrivningar upp under rubriken ?Kartmaterial?. Det 舐 fr虍an om publicerade skrifter och de b?r allts? placeras under denna rubrik. Referenserna avser kartbladet Enk?ping SV, oaktat n舐mare 100 procent av reservatsomr蘚et faller inom kartbladet Enk?ping SO.
R舩t referenser blir s虱edes:
M?ller, H. 1977: Beskrivning till jordartskartan Enk?ping SO. SGU serie Ae nr 20. Sveriges geologiska unders?kning, Uppsala.
St虱h?s, G. 1974: Beskrivning till berggrundskartan Enk?ping SO. SGU Af nr 110. Sveriges geologiska unders?kning, Uppsala.
Den information som l舂nas i detta yttrande b?r i till舂pliga delar nyttjas p? de informationstavlor som enligt sk?tselplanen kommer att s舩tas upp vid vissa nyckelpunkter inom reservatsomr蘚et.
SGU tillstyrker bildandet av Bryggholmens naturreservat i Enk?pings kommun.
Beslut i detta 舐ende har fattats av undertecknad verksjurist.
I 舐endets handl臠gning har deltagit statsgeolog H. Agrell och utredare P. Hellsten (f?redragande).
Hans-G?ran Jansson
Peter Hellsten
ヨarna i omr蘚et har till stor del tillkommit genom landh?jning sedan M舁aren bildades p? 1100 - 1200-talet och har i varierande utstr臘kning kommit att nyttjas f?r olika 舅dam虱 sedan det steg upp ur havet. Klimatet i M舁aromr蘚et 舐 lokalmaritimt med h?ga sommartemperaturer, l虍 nederb?rd. De l虍l舅ta partierna i omr蘚et 舐 n舐ingsrika.
Naturreservatet 舐 rikt p? l?vskog. L?vtr臈sdominansen, med stort inslag av ek, alm, lind, ask och hassel 舐 s蛆舁 klimatiskt som kulturellt betingad. Hagmarkerna och 臈ell?vskogarna 舐 botaniskt rika med inslag av sydliga arter och havsstrandsrelikter. Framf?rallt 臈ell?vskogen p? f?re detta in臠or 舐 gammal och hyser mycket h?ga naturv舐den, liksom skogen p? m蚣ga av de mindre ?arna. Inslaget av mistel 舐 karakt舐istiskt f?r ?arna. Stora delar av barrskogen och de yngre triviall?vdominerade skogarna 舐 p蛆erkade av skogsbruk.
Vattenniv蚣 i b?rjan av 1.000-talet var runt M舁aren 6-7 meter h?gre 舅 idag medan Skagerrak var 2-3 meter ?ver dagens niv? vilket gjorde att G?ta 舁v var mer att betrakta som en fjord 舅 som en 舁v.
N舐 den havsvik som skulle forma M舁aren under yngre j舐n虱der (cirka 550?1050 e Kr) genom landh?jningen skars av fr蚣 ヨstersj?n och bildade en insj? blev kontrollen av de f? in- och utfartslederna av central strategisk betydelse. Omkring 蚌 500 gjorde den fortl?pande landh?jningen att vattenleden vid nuvarande S?dert舁je blev allt grundare och n虍on g蚣g mellan 800-talet och 1000-talets b?rjan avsn?rdes av samma orsak sj?leden runt nuvarande S?dermalm f?rbi Skanstull. N虍ot senare b?r 舸en en nordligare farled runt Solna?n, via Ulvsundasj?n烹舁lstaviken烹runnsviken, ha blivit s? mycket grundare att invaderande flottor inte l舅gre kunde passera h舐.
Kvar fanns d? bara m?jligheten att f舐das in och ut ur M舁aren vid den blivande Stadsholmen, v蚌a dagars Gamla Stan. Men 舸en h舐 spelade landh?jningen in, genom att vattnet blev alltmer str?mt. Stockholms str?m hade uppkommit.
Den blivande S?derstr?m, farleden s?der om Stadsholmen, var redan kring 蚌 1000 farbar endast vid h?gvatten. Men n舐 erosionen i Norrstr?m gr舸t sig ned till den fasta berggrunden f?rdes vattentryck ?ver till den s?dra passagen d舐 en djupare f蚌a gr舸des ut. Vattenfl?den omgav Stadsholmen i b蘚e norr och s?der, men i sina smalaste partier var vattendragen str?mma. D舐med var de grundl臠gande strategisk-geografiska f?rh虱landena fastlagda.
1.2. M舁arens bass舅ger och deras vattenutbyte
M舁aren avsn?rdes fr蚣 havet och blev gradvis en insj? under 1100 och 1200-talen d? 蚶tr?sklarna vid Norrstr?m genom landh?jningen kom allt n舐mare vattenytan. Vattenst蚣dsskillnaden mellan M舁aren och ヨstersj?n har trots landh?jningen f?rblivit ca 0,5 m vid medelvattenst蚣d. Detta beror p? att tr?sklarna i Stockholm best蚌 av l?st 蚶grus som successivt eroderats ned. Denna 馬aturliga? sj?s舅kning har dock upph?rt i och med M舁arens reglering.
M舁aren har sedan l蚣g tid tillbaka varit partiellt reglerad, men f?rst genom vattendomarna 蚌en 1943 och 1968 uppn蘚des en mer samlad reglering av sj?ns vattenniv?. M舁arens vattenst蚣d regleras idag av totalt 蚯ta d舂men och utloppet. Vattenst蚣det till蚯s idag variera med 0,7 m.
Noterbart 舐 att i en s? stor sj? som M舁aren spelar skillnader i landh?jning mellan den norra och s?dra delen en viss roll f?r sj?ns utveckling. I norr 舐 landh?jningen ca 5 dm per 蚌hundrade, medan den vid tr?sklarna i Stockholm endast 舐 4 dm. M舁aren tippar s虱edes sakta mot s?der.
Hj舁staviken var s? sent som till ungef舐 蚌 1700 en vik f?rbunden med M舁aren. Genom landh?jningen har dock kontakten tappats och Hj舁staviken 舐 idag i princip en egen sj? som dessutom 舐 d舂d och reglerad f?r att ?ka v舐dena f?r f虍ellivet.
Landh?jningsf?rloppet vid M舁aren
Landh?jningsf?rloppet vid M舁aren 舐 komplicerat och f?rtj舅ar n虍ra kommentarer eftersom det finns m蚣ga oklarheter.
Vid vikingatidens slut l虍 vattenniv蚣 p? cirka 5 meter ?ver havet. Vattenniv蚣 i V舖ter蚶 anses vid
1100-talets mitt ha legat p? 3,6 meter ?ver havet, vid 1200-talets mitt 4,1 meter ?ver havet (transgressionsfas),
omkring 1300 p? 3,6 meter ?ver havet och vid 1300-talets mitt l臠re 舅 3,1 meter ?ver havet (Ambrosiani 1982:74, ナse 1984:53).
Enligt uppgift av ナse anger O:son Nordberg vattenniv蚣 till cirka 3 meter h?gre 舅 idag vid 1200-talets b?rjan
(O:son Nordberg 1975:37, fi g. s. 17 och 21).
Arkeologiska dateringar har visat att dessa niv蘰r inte alltid st舂mer.
Enligt ovanst蘰nde v舐den l虍 marken d舐 konventet byggdes 蚌 1244 under vatten vid den tidpunkten.
D舐 var niv蚣 f?r or?rd mark enligt RH 00 +2,5?3,2 (Ambrosiani 1982:74) eller +2,6?3,7 meter ?ver havet (ナse 1984:53).
Den h?gre niv蚣 g舁ler kyrkan. Ett s舩t att n? b舩tre kunskap om landh?jningsf?rloppet 舐 att f? fler
arkeologiska dateringar av l舂pliga niv蘰r. I detta sammanhang 舐 bland annat kvarteret Dominikanklostret,
Vasa-parken och slottsomr蘚et intressanta, eftersom de l虍 vid Svart蚣s utlopp. Troligen ligger slottet alltf?r
h?gt f?r att belysa problemet, men omr蘚ena i 蚶luttningen och ned mot M舁aren 舐 av intresse.
M舁aren var en havsvik fram till 1200-talet, och 舐 numera reglerad med dammluckor vid Riksbron f?r att f?rhindra att br臘kvatten str?mmar in i M舁aren vid h?gvatten i Saltsj?n. Dammluckorna f舁ls endast ner vid de s舁lsynta tillf舁len d? havsvattenytan 舐 h?gre 舅 M舁arens vattenst蚣d. Medelvattenytan ligger numera cirka 0,7 meter ?ver havet. Vattenytan har stigit 0,4 meter j舂f?rt med havsytan under 1900-talet pga landh?jningen, och M舁arens vattenniv? stiger numera i takt med landh?jningen. Vid M舁arens norra delar sker fortfarande en l蚣gsam landh?jning eftersom landh?jningen 舐 st?rre d舐 舅 vid utloppen.
Mellan Stadsholmen (Gamla Stan) och S?dermalm gick under medeltiden S?derstr?m som efter att Norrstr?m hade sp舐rats med p虱verk och bro var den enda segelbara leden. Enligt Snorre Sturlasson var det den norske kungen Olof den helige som skapade vattenleden d? han blivit inst舅gd i M舁aren av den svenske kungen l舩 gr舸a en kanal i den smala 蚶tungan s?der om Stadsholmen[1]. Med landh?jningen och den st?rre skillnaden mellan M舁arens och Saltsj?ns niv? blev det allt sv蚌are att passera S?derstr?m speciellt i samband med v蚌floden.
Den f?rsta slussen p? denna plats hette Drottning Kristinas sluss och konstruerades av holl舅dare 1637 till 1642. Den var 6 meter bred och 1,5 meter djup.
ナren 1744 till 1755 uppf?rdes en ny sluss, konstruerad av Christopher Polhem. Den var 45 meter l蚣g, 9,6 meter bred och 3 meter djup och l虍 n虍ot s?der om den nuvarande slussen. Den var utrustad med tv? broar med vindbryggor. Nils Erikssons sluss uppf?rdes 1845 till 1850; 舸en den var 45 meter l蚣g. Idag har M舁aren sitt utlopp d舐 den l虍 och platsen 舐 ?vert臘kt; den l虍 ungef舐 d舐 Gr?na g蚣gen ligger idag.
Polhems sluss fanns d? 舅nu kvar s? platsen f?r nuvarande Karl Johans torg bildade en liten holme mellan slussarna. Slussbroarna kunde inte b舐a sp蚌vagnarna s? vagnar p? det norra n舩et v舅de vid Slussplan och vagnar p? det s?dra n舩et vid Karl Johans torg och resande fick g? mellan de platserna vid byten 舅da fram till 1922 d? broarna f?rst舐ktes.
Stockholmsregionen 蚌 1252
Det finns ingen karta som visar hur Stockholmsregionen s虍 ut vid tiden f?r grundl臠gningen av Stockholm.
Under 1000- och 1100-talen skedde en kraftig landh?jning och d舐med fick Stockholm sin "f?rsta kartritning".
Tidigare bestod stora delar av regionen av st?rre och mindre ?ar och s虍 ut som ett typiskt sk舐g蚌dslandskap.
Sl舩tmarkerna mellan bergsryggarna var t臘kta av vatten och det gick l舩t att ta sig in i M舁aren f?rbi T舁je.
P? 1200-talet l虍 strandlinjen ungef舐 fyra meter h?gre 舅 idag.
F?rst p? 1300-talet b?rjade sj?farare s?derifr蚣 rita in den Skandinaviska halv?n p? sina sj?kort.
Men det finns m蚣ga kyrkor, fornl舂ningar, ruiner som tillsammans ger en ganska god bild av hur det som idag 舐
Stockholms l舅 s虍 ut p? Birger Jarls tid - i mitten av 1200-talet.
Under Birger Jarls regeringstid (1248 - 1266) l臠gs ocks? grunden till ett n虍ot s? n舐 enat svenskt rike. Han stiftade de viktiga fridslagarna om bl a kvinnofrid, kyrkfrid etc. Han utvecklade ocks? Stockholm som handelsplats.
Historik
Slussens stadsbild karakteriseras av det l虍a n舖 som binder samman Gamla stan och S?dermalm.
I Gamla stan m?ter en sammanh虱len bebyggelse fr蚣 1700- och 1800-talen. I s?der domineras stadsbilden av den branta bergssidan,
oregelbundet bebyggd med hus fr蚣 1600- till 1900-talen.
N舖et b?rjade bildas redan p? 1100-talet. En str?mtr?skel uppkom genom landh?jningen i str?mmarna vid Gamla stan - S?derstr?m och Norrstr?m. M舁arens yta kom att ligga ?ver Saltsj?ns. Vattenf?rbindelser till M舁aren p? andra h虱l blev f?r grunda och oanv舅dbara f?r sj?farten varf?r f?rbindelsen vid Stadsholmen (Gamla stan) fick allt st?rre betydelse.
Slussen bygget 1932
Birger Jarl ins虍 det strategiska v舐det i Stadsholmens l臠e som "l蚶" f?r M舁aren. Han l舩 i mitten av
1200-talet uppf?ra en ringmur och anl臠ga en stad p? ?n. ヨver S?derstr?m och Norrstr?m byggdes broar.
I b?rjan av 1400-talet hade uppst蚯t en liten holme i S?derstr?m. P? denna byggdes ett f?rsvarstorn, yttre S?derport,
f?r att f?rsvara bron. Den norra str?mr舅nan anv舅des f?r kvarnar och den s?dra f?r b蚯trafiken.
B蚯arna fick dras eller stakas upp mot vattenstr?mmen vilket med tiden blev b蘚e opraktiskt och farligt.
I b?rjan av 1520-talet l舩 Kristian IV, vilken d? beh舐skade Stockholm, gr舸a en vallgrav i en b虍e tv舐s ?ver ナs?ns (den 舁dre ben舂ningen av S?dermalm) norra udde mellan M舁aren och Saltsj?n. N舐 Gustav Vasa trots detta intagit staden l舩 han f?rst舐ka vallgraven med stenmurar och uppf?rde ett f?rsvarstorn, S?dre Torn, p? dess inre norra sida.
Drottning Kristina l舩 anl臠ga en f?rsta sluss i b蚯r舅nan. Den blev f舐dig 1642. Under denna tid b?rjade man ocks? bebygga ナs?n med stenhus enligt de nya rutn舩splanerna, d舐ibland S?dra Stadshuset. I b?rjan av 1700-talet hade den f?rsta slussen tj舅at ut men inte f?rr舅 1755 kunde en ny och st?rre sluss invigas. Christopher Polhem hade st蚯t f?r konstruktionerna. Den gamla vallgraven med S?dre Torn, kallad J舐ngraven, anv舅des i tv乕undra 蚌 f?r omlastning och kontroll av j舐n fr蚣 Bergslagen.
F?rst i mitten av 1800-talet blev det 蚯er aktuellt med st?rre f?r舅dringar. ナr 1850 invigdes en ny sluss, f?rlagd till den tidigare Kvarnstr?mmen och konstruerad av ingenj?r Nils Ericson. Polhems slusskanal beh?lls f?r avtappning av M舁arens h?gvatten. ヨver slussn舖et anlades ett torg med en staty av Karl XIV Johan ridande in mot staden. P? S?dermalmssidan uppstod bebyggelse. Stambanan drogs vidare norrut, delvis i den gamla vallgraven.
Slussenomr蘚ets funktion som korsning mellan den enda vattenleden till M舁aren och den enda landf?rbindelsen mellan norr och s?der Stockholm p? m蚣ga mils h虱l, gjorde att trafikproblem uppkom i b?rjan av 1900-talet. Den ?kande bilismen och hopkopplingen av det norra och det s?dra sp蚌v臠sn舩et gjorde att situationen med tiden blev kaotisk. Staden lade fram m蚣ga olika f?rslag till l?sningar p? problemet men alla f?rkastades av olika sk舁, som att de f?rutsatte en rivning av S?dra Stadshuset, gjorde v虱d p? bebyggelse i Gamla Stan eller inte uppfyllde krav p? trafikens funktioner.
Slussen invigningen
ナr 1930 tillsattes en kommitt? f?r utredande av stadens kollektivtrafikfr虍or, vilkens arbete resulterade i den
anl臠gning som nu finns. Stadsplanekontorets ingenj?r G?sta Lundborg och arkitekt Tage William-Olsson utarbetade
f?rslaget till trafikanordningar med korsningar i tre plan i en "kl?verbladsform". Trafiken f?rdelades i olika h?jdniv蘰r,
en f?r kajplanet, en f?r Munkbron - Katarinav臠en och en f?r Skeppsbron - S?dermalmstorg.
Sedan Hammarbyleden ?ppnats f?r de st?rre fartygen 1929 beh?vde broarna ?ver Slussen inte l舅gre vara ?ppningsbara. F?r att under broarna f? tillr臘klig fri h?jd f?r pr蚓trafik och sm蘆蚯ar flyttades slussen n虍ot s?derut. Ericssons slusskanal anv舅des f?r avtappning och Polhems slusskanal fylldes igen. Stambanan, t虍et till Saltsj?baden och f?rortssp蚌vagnarna bereddes plats och fotg舅garna fick egna passager, st舁lvis kantade med butiker.
F?rslaget b?rjade genomf?ras 1931. Redan efter fyra 蚌 kunde trafikanl臠gningen invigas, den 15 oktober 1935. Samtidigt hade KF:s stora kontorshus och den nya Katarinahissen f舐digst舁lts. Mycket av den nybebyggelse, som fanns med i 1931 蚌s f?rslag, kom dock aldrig till utf?rande. Stadsbilden har varit i stort sett of?r舅drad sedan 1935 trots att vissa funktioner f?r舅drats. Stambanan har flyttats v舖terut och ersatts av tunnelbanan p? den gamla j舐nv臠sbron. Hamnbang蚌den har blivit bussterminal. Sp蚌vagnarna har f?rsvunnit och ersatts av lokalbussar.
Genomfartstrafiken med bil har minskat kraftigt p? grund av tillkomsten av Essingeleden, Centralbron och S?derleden. Kvarvarande hus norr om S?dermalmstorg revs p? 1950-talet. Nya byggnader har tillkommit bl.a. ett kaf? ?ver Saltsj?utfarten och "Kolingsborg" vid Pelikanslingan. Fortfarande 舐 Slussen ett l虍t, om 舅 lutande, n舖 mellan Gamla Stan och S?dermalm.
Sedan finns ocks? m舅niskoskapt landh?jning. M舁aren reglerades p? 1920-talet. Innan dess var det stora ?versv舂ningar i Stockholm varje g蚣g det var en kraftig v蚌flod. Vid M舁arens reglering s舅ktes ytan kraftigt (vill minnas bort蚯 en meter) och man satte in portar och avst舅gningar i Stockholm som h虱ler niv蚣 konstant. Detta innebar att man slapp de stora ?versv舂ningarna - men man vann ocks? en hel del v舐defull jordbruksmark.
Jag vet inte om man har gett ut n虍ot nytt sj?kort ?ver M舁aren p? senare tid. Det kort som g舁lde f?r ungef舐 25 蚌 sedan hade bara tagit h舅syn till regleringen n舐 det g舁lde de stora farlederna. I ?vrigt var det i stora omr蘚en helt felaktigt.
Vattenst蚣d i M舁aren
Vattenst蚣d i S?dert舁jekanal norra (M舁aren)
Avl舖ning vid slussens norra vattenst蚣dsskala (pegel)
Vattenst蚣d i S?dert舁je ring: 08-5542 4500
1): Vattenniv? ?ver v舖tra slusstr?skeln i Karl Johanslussen i Stockholm 2): Normalvattenst蚣d anges pga att M舁aren 舐 en reglerad sj?. Vid vattenniv? ?ver 4,10 m ?ver v舖tra slusstr?skeln b?rjar tappning ske f?r att efterstr舸a niv蚣 f?r normalvattenst蚣d 3): Referensniv? f?r djup i sj?kort ?ver M舁aren. Denna referensniv? ligger 舸en till grund f?r "segelfria h?jder" till broar, till vilken differensen f?r medelh?gt vattenst蚣d 舐 beaktad 4): Vattenst蚣dsskalan sitter monterad med referensniv蚣 (nollplanet) p? +4,12 i S?dert舁je kanal vilket motsvarar +4,10 m ?ver v舖tra slusstr?skeln i Karl Johansslussen
M舁aren b?rjade regleras efter de vattendomar som kom 蚌en 1943 och 1968, efter det har sj?s舅kningen slutat.