Paris universitet

Paris universitet (franska: Université de Paris) grundades under 1100-talet och är ett av världens äldsta universitet. Det omnämns, liksom vissa av dess efterföljare, ibland informellt Sorbonne efter universitetsbyggnaden Sorbonne, i sin tur namngiven efter det tidiga Collège de Sorbonne , grundat 1257 av Robert de Sorbon. Sorbonne syftar i nutida franskt språkbruk annars ofta på de universitet, som efter uppdelningen av Paris universitet efter majrevolten 1968, behållit Sorbonne i sina namn och ännu återfinns i universitetsbyggnaden; Université Panthéon-Sorbonne (Paris I) och Université Paris-Sorbonne (Paris IV). Det sistnämnda förvaltar ännu det gamla universitets motto. Utöver dessa gör även Université Panthéon-Assas (Paris II), Université Sorbonne Nouvelle (Paris III) samt Université Paris Descartes (Paris V) ibland anspråk på att ingå. Universitetet uppdelades på 1970-talet i 13 oberoende statliga universitet, förtecknade Paris I-XIII, efter majrevolten 1968, varav några i olika grad gör anspråk som arvtagare till Paris universitet inom olika fakulteter, institutioner eller ämnesområden. Flera av dessa ingår i det vid uppdelningen etablerade Chancellerie des Universités de Paris, inhyst i universitetsbyggnaden Sorbonne tillsammans med Université Panthéon-Sorbonne (Paris I) och Université Paris-Sorbonne (Paris IV). Samarbetsprojekt och enhetssträvanden, som Sorbonne Université , erhåller sedan några år tillbaka politiskt och finansiellt stöd.

Collège de Sorbonne var en av de tidigaste utbildningsenheterna i det medeltida Paris universitet. Det grundades 1257 av och namngavs efter Robert de Sorbon (1201–1274), kaplan vid Ludvig IX:s hov. Därav blev byggnadsnamnet Sorbonne så småningom metonym för hela Paris universitet självt. Universitetet uppfördes i Latinkvarteret i 5:e arrondissementet i centrala Paris.

Collège de Sorbonne var ursprungligen avsedd för en mindre skara teologistudenter, men växte fort som lärdomscenter. Redan på 1200-talet gick här 20 000 utländska studenter.

Den 23 juni 1894 höll Pierre de Coubertin en internationell kongress i Sorbonne, vilket ledde till bildandet av den Internationella olympiska kommittén.

Efter majrevolten 1968 uppdelades Paris universitet under 1970-talet i 13 oberoende universitet (Paris I-XIII).

Området och institutionen har både innan och efter 1968 haft symbolvärde för det franska samhället i fråga om gammalt och nytt.

Den 11 mars 2006 stormade fransk kravallpolis en av dessas historieinstitutioner inhysta i Sorbonne, där 200 studenter förskansat sig under tre dagar som en del i en större proteströrelse mot regeringens planer på att underlätta för arbetsgivare att avskeda anställda yngre än 26 år.^[1]

Sedan uppdelningen efter majrevolten existerar totalt 13 olika statliga universitet med varsitt namn och nummer, varav några i olika grad gör anspråk som arvtagare till Paris universitet inom olika fakulteter, institutioner eller ämnesområden.

Universiteten är delvis kända för sina respektive ämnesinriktningar. Till exempel är Université Panthéon-Assas (Paris II) känt för juridik, Université Paris-Sorbonne (Paris IV) för humaniora, konsthistoria och filosofi, Université Pierre-et-Marie-Curie (Paris VI) och Université Denis Diderot (Paris VII) för naturvetenskap samt Université Paris-Dauphine (Paris IX) för ekonomi.

Université Vincennes-Saint-Denis (Paris VIII), Université Paris Ouest Nanterre (Paris X), Université Paris-Sud (Paris XI), Université Val- de-Marne (Paris XII) och Université Paris-Nord (Paris XIII) ligger alla i Paris förorter.

• Alexander V, motpåve
• Simone de Beauvoir
• Jean Calvin
• Marie Curie
• Pierre Curie
• François Hollande
• Marine Le Pen
• Norman Mailer
• Pol Pot

• Wikimedia Commons har media som rör Paris universitet.
  Bilder & media

• Frankrikes utbildningshistoria
• Frankrike under 1100-talet
• Utbildningsåret 1968
• Paris universitet

• Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
• Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
• Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
• Wikipediaartiklar med identifierare från GND
• Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
• Wikipediaartiklar med identifierare från NLA
• Wikipediaartiklar med identifierare från CANTIC