Oscillation
- العربية
- Asturianu
- Azərbaycanca
- বাংলা
- Башҡортса
- Беларуская
- Беларуская (тарашкевіца)
- Български
- Bosanski
- Català
- Чӑвашла
- Čeština
- Cymraeg
- Dansk
- الدارجة
- Deutsch
- Eesti
- Ελληνικά
- English
- Español
- Esperanto
- Euskara
- فارسی
- Français
- Gaeilge
- 한국어
- Հայերեն
- हिन्दी
- Hrvatski
- Ido
- Bahasa Indonesia
- IsiZulu
- Italiano
- ಕನ್ನಡ
- ქართული
- Қазақша
- Kurdî
- Latviešu
- Magyar
- Македонски
- മലയാളം
- Bahasa Melayu
- Na Vosa Vakaviti
- Nederlands
- 日本語
- Norsk bokmål
- Norsk nynorsk
- Polski
- Português
- Română
- Runa Simi
- Русский
- Simple English
- Slovenčina
- Slovenščina
- Српски / srpski
- Srpskohrvatski / српскохрватски
- Sunda
- தமிழ்
- Татарча / tatarça
- తెలుగు
- ไทย
- Türkçe
- Українська
- اردو
- Tiếng Việt
- 吴语
- 粵語
- 中文
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Oscillation, rörelse- eller signalvariationer, exempelvis en rörelse eller vibration som varierar kring ett jämviktsläge. En vikt som hänger i en lina (pendel) som flyttas från sitt jämviktläge pendlar i en oscillerande rörelse. En växelström varierar med avseende på strömriktningen
Oscillationer kan vara ordnade eller slumpvisa. Vissa ordnade oscillationer kan vara periodiska med periodtiden T, det vill säga det tidsintervall med vilket variationen (oscillationen) repeteras. Man kan utvidga begreppet och tolka alla ordnade rörelser som periodiska med oändligt lång periodtid (se Fourieranalys).
Periodiska signaler analyseras företrädesvis med Fourieranalys, vilket ger information om signalens frekvenskomponenter. En sinusoidal oscillation kännetecknas inom mekaniken som en enkel harmonisk rörelse.
De typer av oscillation som oftast betraktas i fysiken är vibration, elektriska svängningskretsar, kvantmekaniska partiklar och vågrörelser.