Isobutanal
Från Wikipedia
| Isobutanal | |
| Strukturformel Molekylmodell | |
| Systematiskt namn | 2-Metylpropanal |
|---|---|
| Övriga namn | Isobutyraldehyd |
| Kemisk formel | C 4H 8O |
| Molmassa | 72,1057g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 78-84-2 |
| SMILES | CC(C)C(=O) |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,79g/cm3 |
| Löslighet (vatten) | 75g/l |
| Smältpunkt | -65°C |
| Kokpunkt | 63°C |
| Faror | |
| Huvudfara |
Brandfarlig Brandfarlig
Hälsovådlig Hälsovådlig |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 3700mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Isobutanal eller 2-metylpropanal är aldehyden av isobutanol och är en isomer till butanal. Isobutanal har formeln C4H8O. Isobutanal förekommer naturligt i honung.
Framställning
[redigera | redigera wikitext ]Isobutanal framställs genom oxo-syntes av propen med kobolt karbonyl eller rodium som katalysator.
Det kan också framställas genom katalytisk dehydrogenering av isobutanol.
Användning
[redigera | redigera wikitext ]Isobutanal används för framställning av valin genom en reaktion som kallas Strecker-syntes. Isubutanal får först reagera med ammoniak och vätecyanid och bilda 2-amino-3-metylbutan-1-cyanid som sedan neutraliseras med syra.
Se även
[redigera | redigera wikitext ]Källor
[redigera | redigera wikitext ]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Isobutanal, tidigare version.