Festa major

En festa major (katalanska : festa major, plural: festes majors, spanska : fiesta mayor, plural: fiestas mayores) är i östra Spanien benämningen på den viktigaste eller främsta festivalen eller folkfesten. Den anordnas årligen i en stadsdel, stad eller by.^[1]

Traditionellt sett brukar en festa major firas till minne av en historisk händelse i områdets historia. Denna festival kan också vara i ära av ett lokalt skyddshelgon.^[2] Om ett områdes festa major inte firas under sommarhalvåret är det vanligt att man ordnar ytterligare en festa major under sommaren, som en allmän folkfest.

Festes majors finns dokumenterade sedan 1200-talet,^[3] och den i Igualada arrangeras sedan åtminstone 1300-talet, med koppling till Sankt Bartolomeus.^[4] Under 1300-talet kom överdådiga utgifter för festivalerna att leda till att många stift begränsade antalet gäster som prästerskapet fick lov att bjuda in till huvudfestmåltiden.

Ferdinand II av Aragonien förbjöd genom ett dekret från 1487 att man spenderade mer än tio sueldos per hushåll. Detta dekret upphävdes redan året därpå efter begäran från bönderna, vilka förhandlade med kungen om tolkningen av skiljedomslagen från Guadalupe 1486.^[1] Bönderna menade att det hörde till sedvänjan att ta emot släkt och vänner vid festes majors, och att kungens begränsningar av utgifterna därför inte borde gälla dem.

Senare har dessa festivaler fungerat som en markering av den lokala eller regionalt katalanska kulturen.^[5]

Vanligen hålls en festa major i tre dagar, och den sammanfaller i många fall med marknadsdagar. Den första dagen infaller vanligtvis under veckoslutet och brukar ses som en helgdag.

Till festivalernas religiösa inslag hör traditionellt vesper (kvällsbön), högmässa och procession – ofta med jättar och storhuvuden.^[6] Vanligen ackompanjeras arrangemangen av blåsinstrument.^[1]

Som profana inslag i festes majors förekommer parader, dans, konserter, folklig sardana-dans på torgen, barnaktiviteter (som ringdans, säckhoppning och leken "krossa krukan"), castells (mänskliga torn) och mycket ovanligt förekommande även tjurfäktning eller tjurrusning. Även idrottstävlingar, fyrverkerier, correfocs, djävulsdans och små tivolin. Kommunen ansvarar för de större arrangemangen. Gatorna pyntas med girlanger, och i de flesta hus hålls en stor festmåltid till vilken utsocknes släkt och vänner bjuds in.^[1] Även i övrigt spelar det gastronomiska stor roll i firandet under festivalen.^[3]

Många av dessa festivaler har på senare år fått officiellt erkännande som kulturarv av nationellt intresse.

Några festes majors att nämna är de i L'Arboç, Les Santes i Mataró, Sitges, Solsona, Vilafranca del Penedès, Sant Pere i Reus, Santa Tecla i Tarragona, Cavallets och Sant Feliu de Pallarols. Festivalen i Poblenou i Barcelona har sedan 1872, arrangerats i början av september.^[7] Festa Major i Terrassa har även den rötter till 1800-talet.^[8]

I kategorin "Traditionella fester av nationellt intresse" ingår så betydelsefulla festes majors som La Mercè och Gràcia-festivalen, båda i Barcelona, Misericordia-festivalen i Reus, festa major i Castellterçol samt den i Tura de Olot.

Särskilt betydelsefulla är också flera mer sentida – men mycket välbesökta och livliga – fester. Bland dessa kan nämnas festa major de Blancs i Blaus i Granollers,^[9] festa major de Santa Anas i Blanes, festa major de la Virgen de la Cintas i Tortosa, de så kallade Decennals de Valls (ett firade vart tionde år till jungfrun av Candelas ära), festa major de los Elois i Berga, Aquelarre ("häxsabbaten") i Cervera, festa major de la Santa Cruz i Figueres samt festa major de Sant Narciso i Girona.

Till de mest kända festes majors hör den i Gràcia i Barcelona (arrangerad sedan 1817^[10] ), Johannes Döparen-firandet i Ciutadella på Menorca, den i Vilafranca del Penedès,^[11] Patum i Berga, festes de Magdalena i Castelló de la Plana, festes de Santa Tecla i Tarragona, Les Falles i Valencia, las Hogueras i Alicante och festa major i Premià de Mar (arrangerad sedan 1846^[12] ).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia, 6 september 2025.