Essä
- Afrikaans
- Alemannisch
- العربية
- Aragonés
- অসমীয়া
- Asturianu
- Azərbaycanca
- تۆرکجه
- বাংলা
- Беларуская
- Беларуская (тарашкевіца)
- भोजपुरी
- Български
- Boarisch
- Bosanski
- Català
- Чӑвашла
- Čeština
- Cymraeg
- Dansk
- Deutsch
- Eesti
- Ελληνικά
- English
- Español
- Esperanto
- Euskara
- فارسی
- Føroyskt
- Français
- Frysk
- Gàidhlig
- Galego
- 한국어
- Հայերեն
- हिन्दी
- Hrvatski
- Ido
- Bahasa Indonesia
- Interlingua
- Íslenska
- Italiano
- עברית
- Jawa
- ಕನ್ನಡ
- ქართული
- Қазақша
- Kiswahili
- Kreyòl ayisyen
- Kurdî
- Кыргызча
- Latina
- Latviešu
- Lietuvių
- Magyar
- Македонски
- മലയാളം
- Malti
- मराठी
- ဘာသာမန်
- Bahasa Melayu
- Мокшень
- Монгол
- မြန်မာဘာသာ
- Nederlands
- Nedersaksies
- नेपाली
- 日本語
- Norsk bokmål
- Norsk nynorsk
- Occitan
- Oʻzbekcha / ўзбекча
- ਪੰਜਾਬੀ
- پنجابی
- Polski
- Português
- Română
- Русиньскый
- Русский
- Shqip
- සිංහල
- Simple English
- سنڌي
- Slovenčina
- Slovenščina
- کوردی
- Српски / srpski
- Srpskohrvatski / српскохрватски
- Suomi
- Tagalog
- தமிழ்
- తెలుగు
- ไทย
- Тоҷикӣ
- Türkçe
- Українська
- Vèneto
- Tiếng Việt
- Walon
- 吴语
- 粵語
- 中文
- För tidskriften, se Essä (tidskrift).
En essä (även essay, av franskans essai, "försök") är en text bestående av företrädesvis faktabaserad, personligt hållen sakprosa. En essä kan vara en uppsats som med ett lättfattligt språk och med anknytning till en given händelse eller till en viktig litterär företeelse behandlar en dagsaktuell fråga. Essän är personligt utformad och reflekterande, men förhåller sig samtidigt till fakta. Akribi eftersträvas, om än i mindre utsträckning än i den vetenskapliga uppsatsen.
Essäistik är namnet på essägenren, essäkonsten eller en samlad essäproduktion.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext ]Essän var ursprungligen en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne och med populärt framställningssätt. Fransmannen Montaigne var den förste, som 1580 utgav skrifter med denna titel, och med honom som förebild offentliggjorde Francis Bacon (1597) sina berömda essays, vilka i den engelska litteraturen blev förelöparna till en mängd uppsatser av samma slag. På 1700-talet utvecklades essäformen av bland andra John Dryden, Joseph Addison och Richard Steele.
Essäer i modernare bemärkelse har utgivits av bland andra Thomas Babington Macaulay, Thomas Carlyle och Ralph Waldo Emerson.
Under 1900-talet har essägenren, i takt med tidskriftslitteraturens tillväxt, spritt sig till de flesta europeiska litteraturer. Bland berömda svenska essäister märks Viktor Rydberg, Ola Hansson, Verner von Heidenstam, Oscar Levertin, Frans G. Bengtsson, Sara Danius och Horace Engdahl.
Format och medier
[redigera | redigera wikitext ]Lyrisk essä
[redigera | redigera wikitext ]En undergenre till essän är den lyriska essän (engelska: lyric essay), som använder sig av poetiska medel, såsom täta radbyten. Inom den här genren skriver bland annat författarna Anne Carson och David Shields.
Fotografisk essä
[redigera | redigera wikitext ]Essän som koncept har också tagits i anspråk inom andra medier utöver det skrivna ordet. Den fotografiska essän ämnar utforska ett ämne eller händelse genom en komponerad serie fotografier, ibland med en tillhörande text.
Videoessä
[redigera | redigera wikitext ]- Huvudartikel: Videoessä
Videoessän är en essä i filmformat som också använder sig av filmens struktur och uttrycksmedel.
Se även
[redigera | redigera wikitext ]Källor
[redigera | redigera wikitext ]Noter
[redigera | redigera wikitext ]
| ||||||||||||||||||||
Egenskaper | ||||||||||||||||||||
Listor | ||||||||||||||||||||
Litterära termer |