Barnuppfostran
- العربية
- Asturianu
- Azərbaycanca
- Беларуская
- Български
- Banjar
- বাংলা
- Català
- 閩東語 / Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄
- Čeština
- Чӑвашла
- Dansk
- English
- Esperanto
- Español
- Eesti
- Euskara
- فارسی
- Suomi
- Français
- Frysk
- Galego
- עברית
- हिन्दी
- Hrvatski
- Magyar
- Հայերեն
- Bahasa Indonesia
- Ido
- Íslenska
- Italiano
- 日本語
- Қазақша
- ಕನ್ನಡ
- 한국어
- Latina
- Madhurâ
- नेपाली
- Nederlands
- Norsk nynorsk
- Norsk bokmål
- Livvinkarjala
- Polski
- پنجابی
- Português
- Română
- Русский
- سنڌي
- Srpskohrvatski / српскохрватски
- Simple English
- Slovenčina
- Slovenščina
- Shqip
- Српски / srpski
- SiSwati
- தமிழ்
- Тоҷикӣ
- ไทย
- Türkçe
- Українська
- اردو
- Oʻzbekcha / ўзбекча
- Tiếng Việt
- IsiXhosa
- 粵語
- 中文
Från Wikipedia
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Barnuppfostran är uppfostran av barn.
Synen på barnuppfostran skiljer sig inte bara över tiden, utan även kulturellt. I de flesta länder är till exempel aga som uppfostringsmetod tillåten, medan det är förbjudet i Sverige.
Olika teoretiker runt barnuppfostran
[redigera | redigera wikitext ]Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) hävdade i Emile eller om uppfostran att barnuppfostran bör syfta till att stärka kroppen, öva sinnena och tanken, samt att moraliskt stärka barnet så att det blir mottagligt och framförallt kan känna medlidande. Rousseau ansåg att en god barndom är en förutsättning för ett givande vuxenliv.
Under 1900-talet har det funnits många teoretiker och trender på området. Några av dem som skrivit böcker om barnuppfostran inkluderar: