Hoppa till innehållet
Wikipedia

VM i snooker 1980

Från Wikipedia
VM i snooker
Turneringsinformation
TypRankingturnering
Tidpunkt22 april–5 maj
ArenaCrucible Theatre
PlatsSheffield
LandEngland
Prispengar60 000 GBP
Till segraren15 000 GBP
Regerande mästareWales Terry Griffiths
Högsta break136 (Steve Davis, Kirk Stevens)
Vinnare
VinnareKanada Cliff Thorburn
FinalistNordirland Alex Higgins
Finalresultat18–16
1979
1981

VM i snooker 1980 (Embassy World Snooker Championship) spelades i The Crucible Theatre i Sheffield, England, den 22 april–5 maj 1980. Det var den femte upplagan av turneringen som sponsrades av Embassy och den fjärde gången som den spelades i The Crucible Theatre. Turneringen vanns av kanadensaren Cliff Thorburn. Fram till år 2010 (då australiensaren Neil Robertson vann VM) var detta den enda gången under moderna eran (1969 och framåt) som vinnaren inte kommit från Brittiska öarna.

De åtta högst seedade spelarna stod över första omgången. Sammanlagt deltog därför 24 spelare i VM, jämfört med föregående års 16.

Händelser under turneringen

[redigera | redigera wikitext ]
  • Alex Higgins ledde VM-finalen med 9-5 och såg ut att gå mot sin första VM-seger sedan 1972. Han började då showa och spela för att underhålla publiken genom att bland annat ta onödiga risker. Cliff Thorburn vände och vann matchen.
  • VM-finalen avbröts på BBC av rapportering från belägringen av den iranska ambassaden. När sändningarna från snookern återupptogs kommenterades detta av kommentatorn, den förre storspelaren John Pulman: "It's a case of from one Embassy to another..."[1].
  • Ovan nämnde Pulman gjorde detta år sin sista VM-turnering och blev utslagen mot kanadensaren Jim Wych.
  • Alex Higgins blev i kvartsfinalen mot Steve Davis den förste i VM att sänka 15 röda och 15 svarta bollar i ett frame. Han lyckades dock inte sänka de återstående färgade bollarna för ett maximumbreak. Han missade en svår stöt på den gröna.
  • Det 18:e framet i matchen i andra omgången mellan Cliff Thorburn och Doug Mountjoy tog 69 minuter att spela, vilket då var rekord för VM. Rekordet slogs inte förrän i 2006 års final mellan Graeme Dott och Peter Ebdon.
  Första omgången:
Bäst av 19 frames Andra omgången:
Bäst av 25 frames Kvartsfinaler:
Bäst av 25 frames Semifinaler:
Bäst av 31 frames Final:
Bäst av 35 frames
                                             
 England Steve Davis   10      Wales Terry Griffiths  10  
 Irland Patsy Fagan  6      England Steve Davis   13  
   England Steve Davis  9  
   Nordirland Alex Higgins   13  
 England Tony Meo  9      Sydafrika Perrie Mans  6  
   Nordirland Alex Higgins   16  
   Kanada Kirk Stevens  13  
 Kanada Kirk Stevens   10      England John Spencer  8  
 England Graham Miles  3      Kanada Kirk Stevens   13  
   Kanada Kirk Stevens   13
 England Jim Meadowcroft  2      England John Virgo  12  
   Kanada Cliff Thorburn   18
 Wales Doug Mountjoy   10      Kanada Cliff Thorburn   13  
 Wales Cliff Wilson  6      Wales Doug Mountjoy  10  
   Kanada Cliff Thorburn   13
   Kanada Jim Wych  6  
 Kanada Jim Wych   10      Nordirland Dennis Taylor  10  
   Kanada Cliff Thorburn   16
   England David Taylor  7  
 Kanada Bill Werbeniuk   10      Wales Ray Reardon   13  
   Wales Ray Reardon  11
   England David Taylor   13  
 England David Taylor   10      England Fred Davis  5  

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext ]
v  r
VM i snooker
Före andra världskriget
1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940
Efter andra världskriget
1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952
World Matchplay
1952 1953 1954 1955 1956 1957 (ej officiella VM-turneringar)
Utmanarmatcher
1964 1965 1966 1968
Början av moderna eran
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976
The Crucible Theatre
1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
Relaterade artiklar

AltStyle によって変換されたページ (->オリジナル) /