Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020

Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Korrigering 2023年04月11日: Data har korrigerats.

markanvändningsklass

åkermark

Jordbruksmark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja.

betesmark

Jordbruksmark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. I detta sammanhang räknas slåtteräng in i betesmark.

total jordbruksmark

Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling, bete eller slåtter. Total jordbruksmark utgör summan av arealerna åkermark, betesmark och slåtteräng.

skogsmark, produktiv

Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Definition enligt Skogsvårdslag (1979:429).

skogsmark, improduktiv

Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder inte kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Exempel på improduktiv skogsmark är fjällbjörkskog, träd- eller buskbevuxna myrar och glest trädbevuxna hällmarksområden.

total skogsmark

Mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder. Total skogsmark utgör summan av arealerna skogsmark, produktiv och skogsmark, improduktiv.

bebyggd och anlagd mark

Mark med byggnader samt deras tillhörande mark (som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor) eller med andra typer av anläggningar som används för olika slags verksamheter. I bebyggd och anlagd mark räknas också mark för olika typer av transportinfrastruktur, såsom vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser.

öppen myrmark

Kategorin öppen myrmark inkluderar inte torvtäkter.

öppen myrmark

Våtmark som inte är skogbevuxen, har torvbildande växtsamhällen och som inte väsentligt påverkas av sjö- eller havsvatten eller vatten från vattendrag. SCB:s statistik över myrmark bygger på uppgifter från Riksskogstaxeringen. Där definieras myrmark som våtmark som har torvbildande växtsamhällen, är belägen nedanför barrskogsgränsen och inte är produktiv skogsmark. Våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattensamlingar. Även tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag räknas som våtmarker. Skogbevuxen våtmark redovisas som en del av skogsmark.

övrig mark

Kategorin "övrig mark" består av följande klassificerade, mätbara markarealer: öppen övrig mark med och utan vegetation, glaciärareal och ej klassificerad markareal. I övrig mark ingår inte: jordbruksmark, skogsmark, bebyggd mark och våtmark. Arealerna bygger delvis på osäkra underlagsdata och bör ses som ungefärliga.

total landareal

Sammanlagd landareal av alla markslag.
Av bearbetningstekniska skäl skiljer sig den totala landarealen i detta sammanhang något från motsvarande areal som beräknats av SCB till exempel inom statistiken för "land- och vattenarealer".

total vattenareal

Total vattenareal utgör summan av havsvattenareal och inlandsvattenareal. Total vattenareal och total landareal utgör tillsammans totalareal.
Av bearbetningstekniska skäl skiljer sig den totala vattenarealen i detta sammanhang något från motsvarande areal som beräknats av SCB till exempel inom statistiken för "land- och vattenarealer".