ÅJ, Åg - Wintjerns Järnväg

ÅJ byggdes av Stora Kopparberg och var avsedd endast för bolagets egen godstrafik. Spårvidden var 891 mm och banan blev totalt 21 kilometer lång och trafiken startade 1883.
Från början utgick banan från en punkt i Wintjern som låg någon kilometer nedanför den senare anlagda Wintjerns station vid Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnväg (DONJ). ÅJ fortsatte sedan via Åg:s masugn till Svartbäckens lastplats vid sjön Hinsen. 1887 anslöts ÅJ till DONJ vid Wintjerns station. Observera att j舐nv臠en aldrig hade n虍on allm舅 trafik och d舐f?r aldrig hade n虍on officiell signatur. D舐f?r f?rekommer det minst tv? olika inofficiella signaturer, ナJ eller ナWJ.
Bl? linje anger ナWJ sp蚌 p? Wintjerns station
Bl? linje anger ナJ sp蚌 p? Wintjerns station

Bilden nedan visar ångloket "ÅG" med några lastvagnar samt den så kallade "Kungavagnen". Bilden är tagen i Åg omkring år 1888. Foto: Stig Nyberg
[画像:Loket "ÅG" med vagnar.]
Som dragkraft köptes ett ånglok från Kristinehamns Mekaniska Werkstad. loket döptes till "ÅG".
1900 k?ptes ett nytt kraftigare ånglok, axelf?ljd 1B, kallat "Tysken" eftersom det var tillverkat av Orestein & Koppel (uppgifterna om det tyska loket 舐 mycket vaga). Loket "ÅG" kom senare att ?verf?ras till gruvförvaltningen i Wintjern.
1902 inköptes ytterligare ett ånglok, "KORSÅN" tillverkat vid vagn & maskinfabriken i Falun. Loket hade axelf?ljden C men det visade sig ganska snart att loket var "baktungt" och gick v舁digt d虱igt i sp蚌et. Det skickades d舐f?r ganska omg蘰nde tillbaka till Falun f?r komplettering och montering av en l?paxel under hytten. Den nya axelf?ljden blev C1.

ÅJ var en del av Bergslagets kommunikationsled för transport av sina produkter. Malm och träkol fraktades till masugnen i ÅG där tackjärnet producerades. Detta fraktades sedan vidare på ÅJ till Svartbäckens lastplats där det lastades om till pråmar som bogserades över sjön Hinsen till Korså Bruk. I bruket förädlades järnet ytterligare varefter det transporterades med en 3 kilometer lång hästbana från Korså Bruk till sjön Hyen, omlastades åter till pråmar och bogserades över till Korsåns station vid Gävle - Dala Järnväg.
Masugnen i Åg lades ned 1928 vilket innebar att banan inte längre behövdes för järntransporterna. I forts舩tningen blev det transport av timmer och träkol.

[画像:Svartb臘ken, ナJ:s s?dra 舅dpunkt. Midsommarfirande omkring 1910. Loken ナG och KORSナN har p? l?vade boggivagnar transporterat midsommarfirare]
Svartb臘ken, ナJ:s s?dra 舅dpunkt. Midsommarfirande omkring 1910. Loken ナG och KORSナN har p? l?vade boggivagnar transporterat midsommarfirare vilka har 舅trat en av pr蚓arna f?r vidare bogsering till Kors? Bruk och midsommarfestligheterna. Foto: Samling Rolf Sten

[画像:ナJ engine "KORSナN" at Wintjern year 1935]
Wintjern i slutet av 1930-talet. Loket "KORSナN" med tillkopplad DONJ-sn?plog p? v臠 fr蚣 Wintjerns station och ut p? linjen mot ナg. Foto: Samling Rolf Sten.

Efterhand minskade transporterna på järnvägen. På den 6 kilometer långa sträckan Svartbäcken - Brattberget upphörde trafiken och spåret revs 1940. På sträckan Brattberget - Åg upphörde trafiken 1946 och den 5 kilometer långa sträckan revs 1946. Den sista sträckan från Åg till någon kilometer hitom Wintjern revs åren 1947-1948.
Träkolsvagnarna, L 509-521, såldes 1936 till DONJ. Personvagnen "kungavagnen" lämnades i Åg:s lokstall. Efter en tid flyttades den till Kors? Bruk där den stod till 1967 då den skänktes till Museisällskapet Jädraås - Tallås Järnväg (JTJ). Vagnen 舐 idag fullt driftduglig.
[画像:Teckning av loket "KORSÅN" Tecknad av Sten Billberg]
Ångloken "ÅG" och "Tysken" skrotades medan ångloket "KORSÅN" (se vidstående bild), 1948, såldes till Dannemora gruvor. Det var i drift fram till slutet av 1950-talet. 1961 överläts loket till den nybildade föreningen 891-järnvägarnas Museisällskap. Numera känt som Museisällskapet Jädraås - Tallås Järnväg (JTJ). Här återfinns nu det "gamla" ÅWJ-loket och fortfarande fullt tjänstdugligt.