Hedenvindsällskapet
– grundat 1984
S T Y R E L S E
Ordförande: Johnny Persson, Nagasjöhöjden
Sekreterare: Håkan Sundquist, Strömsund
Kassör: Ingrid Carlsson, Vanstadtorp
A D R E S S
Hedenvindsällskapet, c/o Persson
Nagasjöhöjden 135, 830 80 Hoting
hedenvindsallskapet@gmail.com
S Y F T E
Att bredda och sprida intresset för
Hedenvinds författarskap samt främja forskning om honom.
M E D L E M S K A P
Sätt in årsavgiften, 100 kronor, på sällskapets Plusgiro: 483 84 56 - 4.
F Ö R F A T T A R B O S T A D
Hedenvinds barndomshem, Kvarnede i Gubbhögen, som ägs privat av släktingar. Hedenvindkojan
i Gubbhögen, en tidstypisk skogsarbetarkoja som invigdes sommaren 1998.
A K T I V I T E T E R
Sällskapet arrangerar olika aktiviteter i Strömsunds kommun med anknytning till författaren.
U T G I V N I N G
Medlemsbladet Hedenvind,
samt samarbete med olika litteraturtidskrifter om temanummer.
P R I S E R
Hedenvindplaketten, som delas ut av Strömsunds kommun i samarbete med sällskapet.
Gustav Hedenvind-Eriksson (1880–1967)
Hedenvind föddes och växte upp i byn Gubbhögen,
Alanäs socken i norra Jämtland där fadern blev
timmerdrivare, handlare och hemmansägare på
Hedenvinds mors hemgård. Skolgången var bristfällig men läslusten stor, och det
ogillade Hedenvinds far, vilket ledde till konflikt och Hedenvind lämnade hemmet redan som
femtonåring.
Därefter försörjde han sig bland annat som skogsarbetare, flottare,
rallare, anläggningsarbetare
samt sjöman, och han gjorde många resor utomlands.
1903-04 fick han möjlighet att gå på Birka folkhögskola, nära Östersund,
och han
deltog där i arkeologiska utgrävningar av gravar från vikingatiden som starkt
stimulerade hans
intresse för det forntida Jämtland. 1930 köpte han en gård i
Södermanland,
i Taxinge nära Mariefred, för att ge familjen trygghet och försörjning.
När det senare blev kris
för jordbruket i Sverige blev det i stället på hans författarskap
familjen levde och
underhöll gården. 1956 utnämndes han till filosofie hedersdoktor i Uppsala
och han blev 1961
belönad med Samfundet De Nios pris.
Hedenvind har påverkat de flesta svenska
författare under
1900-talets första decennier, kanske speciellt 30-talsförfattarna.
Hedenvind var en av pionjärerna bland autodidakterna. I sina böcker blandar han realism med myter
och sagor
till en egen berättarstil. I debutromanen
Ur en fallen skog (1910) skildrade han
förändringarna
som skedde i det jämtländska bondesamhället och dess värderingar
i och med marknadsekonomins och
skogsbolagens intåg.
Flera av hans verk handlar om rallare och deras
inbördes sammanhållning och moral,
Vid Eli
vågor (1914) och eposet från 1920-talet;
De förskingrades arv (1926),
Det bevingade
hjulet (1928) och
På friköpt jord (1930).
Jordbruksbygden finns med också här,
liksom i hela hans författarskap.
Kortromanerna
Tiden och en natt (1918) och
En dröm i seklets natt (1919) har expressionistiska
drag och i dem skildrar han sin oro under krigstiden. På 1950-talet återvände han till
Norrlandsskildringarna
i en svit på fyra delar om skogsskövlingen.
Det var annars hans jämtländska sagor,
samlingarna
Jämtländska sagor (Jamtristningar)
(1941),
Sagofolket som kom bort (1946),
Jorms saga (1949) och
Gismus jägares saga (1959),
som var de mest betydelsefulla i den senare
delen av hans författarskap. I dem utgår han från
berättelser han hört som barn och de
behandlar olika existentiella frågor som till exempel
människans behov av religion och hennes kulturella
utveckling.
Hedenvind skrev även några självbiografiska böcker, bland annat klassikern
Med rallarkärra mot dikten (1944) och
Gudaträtan och proletärdiktaren (1960).
Hans totala produktion omfattar trettiotalet prosaverk.
B i b l i o g r a f i
Ur en fallen skog, 1910
Branden, 1911
Från öde gårdar, 1913
Vid Eli vågor, 1914
Tiden och en natt, 1918
En dröm i seklets natt, 1919
Tidens offerväsen, 1920
Järnets gåta, 1921
Orions bälte, 1924
De förskingrades arv, 1926
Det bevingade hjulet, 1928
På friköpt jord, 1930
Rälsläggarens berättelser, 1935
En bondes dagbok, 1937
Jämtländska sagor, 1941
Det stora rusthållet, 1943
Med rallarkärra mot dikten, 1944
Skörden mognar, 1944
Sagofolket som kom bort, 1946
Jorms saga, 1949
Silverskogen sydväst om månen, 1950
Guld och mjöl, 1951
Gästabudet, 1951
Snöskottning i paradiset, 1952
Boccaccios kock, 1954
Med dikten mot befrielse, 1955
Befrielse, 1958
Gismus jägares saga, 1959
Gudaträtan och proletärdiktaren, 1960
På minnets älv, 1961
L i t t e r a t u r
B ö c k e r :
Lindberger, Örjan Gustav Hedenvind-Eriksson 1945
Helén, Gunnar (red) De stora arbetarskildrarna
(Brev11,Radiotjänst) 1946
Runnquist, Åke Arbetarskildrare; från Hedenvind till
Fridell 1952
Lundblad, Bengt O. Gustav Hedenvind-Eriksson, 1880-17maj-1955 1955
Dahlstedt, Karl-Hampus Hedenvinds debutroman och dialekt (ur Svenska landsmål och svenskt folkliv)
1960
Svensson, Conny Gustav Hedenvind-Eriksson (en bibliografi) 1973
Svensson, Conny Idé och symbol (studier i fem romaner av Hedenvind)
1974
Lundkvist, Artur Gustav Hedenvind-Eriksson 1982
Lundkvist, Artur Gustav Hedenvind-Eriksson
(i
Författarnas litteraturhistoria del 3 /red:
Ardelius, L. & Rydström, G. 1984)
Pitkänen-Koli, Taina Hedenvind i tiden (en studie i Hedenvinds litterära språk)
1987
Wahlén, Ingvar Gustav Hedenvind-Eriksson – lämnade sitt hem efter ett storslagsmål med
fadern
(i
Svenska arbetarförfattare under 1900-talet /red: Olls, K. & Wahlén, I.
1989)
Öhman, Anders De förskingrade: Norrland, moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson 2004
Furuland, Lars & Svedjedal, Johan Svensk arbetarlitteratur 2006
A r t i k l a r (1985-):
Ekerwald, Carl-Göran: Hedenvind och verkligheten (Rallarros 1985:2/3, s. 40)
Furuland, Lars: Hedenvind genom fem decennier (Rallarros 1985:2/3, s. 2)
Lindberger, Örjan: Rallare: en kraftkälla i norsk och svensk arbetardiktning. (Nordisk tidskrift för
vetenskap, konst och industri 1986, 62, s. 231)
Beckius, Rune: Hedenvind och folkligheten (Clarté 1989:4, s. 52)
Furuland, Lars: De förskingrades arv. Hedenvind som arbetardiktare (Tiden 1989:10, s. 574)
Ekerwald, Carl-Göran: Förnuftet fanns i Gubbhögen (DN 1991年07月10日)
Bosson Holmberg, Margot: Gustav Hedenvind-Eriksson: En jämtländsk rese i den svenska litteraturen
(Jämten 1994, s. 86)
Borglund, Tore: Bröderna som jagade solen: Den frodige sagoberättaren
Gustav Hedenvind-Eriksson (Arbetet
1995年06月04日)
Hermansson, Ingemar: Hedenvind och en norrländsk paradisdröm
(Västerbottens-Kuriren 1997年01月14日)
Nilsson, Gunnar: Koch och Hedenvind – grindstolparna i arbetardiktningen
(Lantarbetaren 1997:7, s. 28)
Ekman, Kerstin: Hedenvind, kulturkraft i en hotad bygd (Jul i Jämtland 1997, s. 3)
Yvell, Erik: Skogsarbetaren i litteraturen (Provins 1999:2, s. 39)
Magnusson, Berta: Gustav Hedenvind-Eriksson
(Provins 1999:2, s. 46)
Furuland, Lars: Birka folkhögskola – Hedenvinds första universitet
(Länstidningen 2006)
Några Hedenvind-citat:
– Farligt att vara modern. Man blir så fort omodern.
– Ingenting möter den som sätter sig att vänta, man måste gå för att möta, gå
för att hämta.
– Den som talar hånfullt om djupt allvarliga intressen hyser en djupt allvarlig kärlek till struntsaker.
– Att se tillbaka på sin historia är som att ro: färdriktningen är framåt, men blicken riktar man bakåt, och synfältet vidgas hela tiden.
2019年11月06日 | ns(at)flata.net
